New Public Management är en omöjlig dröm om och strävan efter något som inte existerar. Dess standardiseringsiver och kontrollfokusering tar sig olika uttryck. Jag har till exempel arbetat i lärarlag där mina anvisningar till studenterna jag handlett har uppfattats som ett uttryck för illojalitet eftersom jag sagt andra saker och närmat mig frågan på alternativa sätt, inte för att driva en egen linje utan för att jag märkt att studenterna haft problem att förstå formella dokument och att man fastnat i formalia och missförstått vad en anvisning är för typ av dokument (den är inte en lag och inte en uppsättning förbud, utan en hjälp i arbetet med att utveckla ett självständigt förhållningssätt). För att undvika att upprepa mig som en papegoja och för att kunna ägna handledningstiden åt att hjälpa studenterna tänka rätt har jag valt att skriva ner mina tankar.
I år tycker jag mig känna att dokumentet jag arbetar med nu fungerar extra väl, vilket naturligtvis även beror på att studenterna verkar lyssna bättre och faktiskt vill förstå hur man ska tänka; inte bara få godkänt. Det gör arbetet roligare och bidrar säkert till att jag i år inte är lika trött som jag varit förr om åren. En bra lärare kan man bara bli tillsammans med studenter som drar åt samma håll och endast om alla inblandade är där för kunskapens skull. Tänkte jag skulle dela med mig av mina tankar. Kanske kan någon ha hjälp av dem, både i sin egen undervisning och som student. Det är som sagt ett levande dokument, och just nu arbetar jag med dessa tankar. Nästa år kan det mycket väl se annorlunda ut. Vill inte fastna i formen, innehållet är viktigast. Kunskapen, kvaliteten. Så här ser dokumentet ut:
REFERENSHANTERING
Detta är en viktig aspekt, genomgående i hela uppsatsen. Tänk på att det är du som driver dina resonemang framåt och både genomför undersökningen och presenterar resultatet självständigt. Läsaren ska inte behöva läsa referenserna för att förstå innehållet och du kan/får inte skriva om någon som du inte själv har undersökt. Det går inte att tala om hur det ute i organisationerna och sedan hänvisa till någon annans undersökning. Det måste framgå av texten vad som är vad och vem som säger vad samt med utgångspunkt i eller hänvisning till vad. Ingenting blir sant för att det står i en bok eller en vetenskaplig artikel. Det är i förhållande till referenserna och hur man använder dessa som man uppnår självständighet i arbetet.
Referera inte till läroböcker!
PROBLEMDISKUSSION
Här är tanken att läsaren ska övertygas om att det finns ett behov av kunskap, samt relevansen med den tänka studien. Detta mål kan uppnås på olika sätt. Antingen med stöd i resultat från någon annans studie, med utgångspunkt i en genomgång av tidigare forskning eller med hjälp av logiska argument. Vad man väljer är inte det viktiga, utan att det sätt man väljer fungerar och att läsaren förstår syftet som följer. Tänk på att problemdiskussionen ska fungera som ett slags brygga mellan inledningen och syftet. Först fångar man läsarens intresse (inledning/bakgrund), sedan argumenterar man för studiens relevans och visar att det finns ett kunskapsbehov (problemdiskussion) och sedan presenteras syftet som ett slags avslutning på den delen av uppsatsen.
SYFTE
Ett bra syfte ger läsaren en god uppfattning om vad som ska undersökas i studien. Syftet ska vara en kärnfull beskrivning av det vetenskapliga arbetet som ska utföras, och här preciseras fokus i arbetet. Med ledning av syftet ska man kunna avgöra vad som är en lämplig metod, vad som är relevanta teorier och vad genomgången av tidigare forskning kommer att handla om samt vem som har nytta av resultatet.
Syftet är ett slags kontrakt med läsaren och när man läst färdigt uppsatsen ska man kunna gå tillbaka till syftet för att kontrollera att undersökningens resultat faktiskt handlar om det författaren/författarna lovat.
Syftet är uppsatsen enskilt viktigaste avsnitt och kraven på att språket fungerar är högre här än annars. Det är viktigt att syftesformuleringen är väl genomtänkt och tydlig för här bestämmer man själv hur man kommer att bli läst och bedömd.
METOD
Metoden hänger samman med syftet på det sättet att i syftet redogör man för vad det är för kunskap man söker, och i metoden visar man hur man säkerställer att undersökningen faktiskt lever upp till det och att kraven på vetenskaplighet tillgodoses. Det kan och får inte se ut som en metodbok. Här ska det handla om din metod, och dina argument för din studie och alla val som gjorts för att utforma den. Ta hjälp av metodböcker, men tänk på att metoden är din, inte någon annans, och att läsaren inte ska behöva läsa dina referenser för att förstå och bedöma din undersökning. Informera inte bara; argumentera (och tänk på att goda, vetenskapligt hållbara argument är sådana som går att kontrollera) och bygg upp resonemanget på ett logiskt sätt.
Börja med ett resonemang om vilken typ av kunskap som behövs, och redogör sedan för de val och överväganden som lett fram till den metod som valdes. Skriv om materialet (hur omfattande är det, och vad består empirin av?). Var tydlig med källkritiken och visa på etisk medvetenhet, det vill säga hur du ser på användbarheten med empirin och hur har du säkerställt att eventuella informanter behandlas etiskt korrekt). Förklara inte vad orden validitet och reliabilitet (eller tillförlitlighet och överförbarhet) betyder; argumentera för att studien lever upp till kraven på vetenskaplighet.
Hermeneutik är inte en metod (utan ett sätt att se på kunskap), och det finns flera än en kvalitativ ansats. Viktigt att tänka på. Skriv hur ni tänker, och inte en tenta om metod i allmänhet.
Viktigt: Använd BARA ord som du förstår själv och kan förklara. Tänk på att graden av vetenskaplighet sjunker om man använder fina ord som man inte behärskar.
TEORETISK REFERENSRAMSom sagt, det är här jag befinner mig just nu, som lärare och forskare. Det kommer att ändra sig och jag vet ännu inte utfallet, resultatet av årets handledningar. Inför nästa år kommer revideringar att göras, eller också skriver jag ett helt nytt dokument, med ett annat fokus och andra betoningar. Vi får se. Kommentera gärna, och känn er fria att kopiera och använda texten om ni finner den användbar.
Viktigt tänka på: Den teoretiska referensramen är inte en tenta där man visar vad man har läst. Här förväntas man klargöra vad begreppen som är relevanta i undersökningen står för och hur etablerade forskare på fältet har tänkt kring det man valt att undersöka. Tänk på att det är syftet och problemdiskussionen som avgör vad som är relevant att ta upp i denna del av uppsatsen.
Det är skillnad på teori och tidigare forskning, och denna skillnad måste tydligt framgå. Man kan göra på många olika sätt, men det måste av presentationen framgå vad som är teori och vad som är tidigare forskning. Teorin förväntas man vända och vrida på, och kunskapsläget ska gås igenom. Olika teorier och forskningsresultat ska relateras till varandra för att ge en god bild av kunskapsläget och kontexten man förhåller sig till.
Referera inte bara, flytta inte information passivt: presentera resultatet av din genomgång. Skriv bara om det du har läst, inte om hur det är ute i organisationerna, för det är ju det som ska undersökas i uppsatsen.
VAD KÄNNETECKNAR EN BRA UPPSATS?
En bra uppsats är språkligt stringent och välstrukturerad och den fångar läsarens intresse, presenterar en väl genomtänkt argumentation för studien. Undersökningens syfte är tydligt (och hänger väl samman med metoden och den teoretiska referensramen). Metoden är presenterad på ett överskådligt och välargumenterat sätt och genomgången av rådande kunskapsläge är gediget och pedagogiskt presenterat så det tydligt framgår vad som är (relevant) teori och vad som är (aktuell) forskning.
Tänk på att allt som skrivs i uppsatsen handlar om det resultat som undersökningen landar i, vilket är hela anledningen till att man läser uppsatsens olika delar. Uppsatsen är en helhet, och ett sätt för studenterna att visa sin förmåga till självständigt, kritiskt tänkande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar