Kritiskt tänkande

På konferensen igår blev det diskussion om ordet/begreppet kritiskt tänkande. Den var en engelsman som påpekade att det var ett negativt sätt att närma sig kunskap, att tänka kritiskt. Han menade att det satte fokus på fel saker, att det ledde till sämre vetande. Förvånades lite av den kommentaren. Jag håller det kritiska tänkandet som en av akademins viktigaste inslag. Om inte där, var då, ska man lära sig värdera och vända och vrida på kunskapen man integrerar i sitt liv? Att vara kritisk till vetande kan och får aldrig vara fel.

Påpekandet från engelsmannen, tänker jag nu, kan bero på att man inte använder ordet kritisk på engelska på samma sätt som vi gör det i Sverige. Just nu kan jag inte komma på vilket ord man där använder istället, men poängen var att det skulle sätta hämsko på vetandeutvecklingen. Det tror inte jag. Så länge man inte kritiserar kan ett kritiskt förhållningssätt till kunskap aldrig vara fel. Anser nog att vi snarare har ett ansvar att vara kritiska, med vad vi för vidare till andra.

Vi lever i en värld av överflöd, alla fall av ord, information och kunskap. Ständigt bombarderas vi av vetande och införlivar vi kunskapen i våra liv och för den vidare kan samhällets skydd mot externa hot utarmas. Alla kanske inte kan vara kritiska mot allt, men ingen bör vara okritisk. Vi har ett gemensamt ansvar, för kroppen av kollektivt vetande. Kunskapen måste ständigt granskas och felaktigheter samt missuppfattningar måste rensas ut. Det är som ogräs. Vetandet måste tuktas för att bli användbart. Faktoider kan liknas vid vetandets ruttna äpplen. Det gäller att plocka bort dem innan det sjuka sprider sig. Ansvaret för detta är allas. Ingen kan slå sig till ro, för det någon annan förväntas göra blir oftast inte gjort.

Internet är ett relativt nytt inslag i livet och akademin. När jag började läsa fanns det i princip inte. Under min akademiska karriär har nätet vuxit fram i en häpnadsväckande takt. Och vi har accepterat och tagit till oss det verktyget okritiskt. De flesta är kritiska när de värderar kunskapen och informationen på nätet, men till nätet som sådant är man sällan kritisk. Vi borde oftare tänka på och reflektera kring vad nätet gör med oss. Vad händer med minnet? Med andra förmågor? Förlorar vi mer än vi vinner? Det är frågor utan givna svar. Det är frågor som borde ställas oftare. Risken är annars att vi vandrar med öppna ögon in i något som kan komma att visa sig vara negativt. Har vi back-up för det?

Är vi inte kritiska kan kritiken komma och hugga oss i ryggen. Det finns inga enkla lösningar. Att tänka positivt och att bara se det goda och jobba med det friska låter bra, men det är aldrig självklart gott. Okritisk positivitet kan leda till och leder förr eller senare till tråkigheter. Visst är det viktigt att inte fastna i det sjuka och negativa, men lika viktigt ärt det att se komplexiteten och att acceptera att livet inte är rättvist.

Att tänka kritiskt handlar för mig om att se livet och kultur som komplexa helheter. Att vara kritisk är att vara klok, att tänka först och handla sedan. Kritik handlar om beredskap, om att vara förberedd på livet och att se det i hela sin vidd. Kritiskt tänkande handlar om att leva, fullt ut. Det handlar om att aldrig slå sig till ro, om att ständigt vara på väg. Om att följa med i det ständiga flödet, utan att för den skull acceptera det rakt av. Det handlar om att kanalisera det som är bra och om att stoppa eller leda bort det som är dåligt.

Ville få något sagt, för att komma igång. Vet inte om det blev bra eller om tankarna har någon mening. Men allt kan inte bli bra. Det är det som är tjusningen med att blogga, att jag kan kasta ur mig tankar och reflektioner, och att det är upp till läsaren att avgöra värdet av innehållet. Dags för frukost. Dag två kan börja. Ska tala om några timmar. Hoppas på kritiska lyssnare, på att få hjälp att se vad som är värdefullt och vad som inte är det. Tillsammans når man alltid längre än på egen hand.