Språkfilosofiska reflektioner 5

Deleuze och Guattari undersöker lingvistiken, så som den förstods och användes på 1970- och 1980-talen, när de skrev på sin bok. Deras sätt att närma sig språket skiljer sig från den lingvistik som vad den rådande i Frankrike då. Hur det ser ut i Sverige idag vet jag inte riktigt. Börjar därför denna post med att söka fördjupad kunskap, om ämnet Lingvistik. På Göteborgs Universitets hemsida står följande, som förklaring/beskrivning av ämnet.

Lingvistik är den allmänna vetenskapen om den mänskliga språkförmågan, mänskliga språk och språklig kommunikation. Inom ämnet behandlas språkets olika aspekter: Fonetik, fonologi (språkets ljudsida), morfologi och syntax (språkets ordformer och grammatiska struktur) samt semantik och pragmatik (språkets betydelsesida och användning) ur fysiskt, biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv.

Troligen har det hänt saker inom ämnet sedan Deleuze och Guattari skrev sin text, helt säker har det utvecklats, kanske med inspiration från filosofernas tankar. Av beskrivningen att döma tar man ett helhetsgrepp på språket och det undersöks utifrån en rad olika aspekter och ingångar. Även människokroppen finns med som en aspekt för språkutvecklingen. Informationen på hemsidan är dock inte speciellt klargörande, söker mig vidare, till Wikipedia. Där finns mer information att hämta. Det handlar om språk, om att förstå vad det är och hur det fungerar. Av inlägget på Wikipedia att döma är det Noam Chomsky som är nestorn och den vart teorier idag är mest gångbara, vilket väcker en del tankar.

Noam Chomsky är inflytelserik och hans makt över vetandet och vetenskaperna som rör språk är stor, det visades inte minst i ett avsnitt av Vetenskapens värld som jag skrivit om tidigare här på bloggen. Programmet handlade om en forskare som under många år studerat en indianstam i Amazonas och som där funnit indikationer på att Chomskys förklaring kanske kan revideras. Han ville undersöka detta närmare, men hindrades att genomföra sin undersökning av forskare som gjort sin en karriär på och i Chomskys efterföljd. Ett typexempel på hur kunskap och makt är två sidor av samma sak. Chomskys teori benämns, Generativ grammatik, och förenklat handlar den om att språket är nedärvt och finns inbyggt i den mänskliga hjärnan. Detta vänder sig Deleuze och Guattri emot, för det är en tanke som utgår från att det finns en och en enda yttersta princip som förklara språket, vilket de menar är omöjligt. Inget kan förklaras på det sättet, eftersom allt befinner sig i rörelse och förändring. Både världen, människan och språket, allt skapas i processer av icke-linjär tillblivelse, menar Deleuze och Guattari.

På Youtube finns klipp (här och här) från en berömd debatt mellan Chomsky och Foucault visar sig skillnaden mellan hans teori, som utgår från tanken att kunskap bottnar i fundamentala principer, och Foucault (som verkar i samma tanketradition som Deleuze (som också finns på Youtube) och Guattari) som utvecklat tanken om att kunskap överallt är ett resultat av maktordningar och interaktion mellan en mängd olika aspekter och aktörer inom ramen för sammanhang samt att ingen absolut punkt att förankra vetandet i existerar.

Den lingvistik Deleuze och Guattari förfäktar är med andra ord en lingvistik utan någon fundamental utgångspunkt, en lingvistik som inte försöker kontrollera och stänga in språket. Deleuze och Guattari lanserar en nomadologisk lingvistik som följer med språket och som intresserar sig för det som händer mellan människorna som talar och orden som används, en lingvistik som undersöker effekter av språk, istället för språkets yttersta, oföränderliga lagar och principer. Vad jag finner hos Chomsky är stora kontrollanspråk och krav på sanning och lydnad. Hos Deleuze och Guattari finner jag verktyg för att förstå och arbeta med språk som är levande. Det senare, praktiken och effekterna, intresserar mig mer än sanningen, därför återvänder jag efter denna utvikning till Deleuze och Guattri.

We call order-words, not a particular category of explicit statements (for example, in the imperative), but the relation of every word or every statement to implicit presuppositions, in other words, to speech acts that are, and can only be, accomplished in the statement.

Effekter av kombinationer av specifika ord och uttalanden av dessa ord, är vad som studeras av den nomadologiska lingvistiken. Relationen mellan orden, talet och effekterna, hela det sammanhang där språket används och förändras. Där finns svaret på vad språket är, i mellanrummen som är oändliga eller obestämbara. Mellanrum är en obestämd plats, till skillnad från människans biologi. Kultur är också en obestämd plats och därför går den lika lite som språk att studera direkt. Språk och kultur kan bara studeras indirekt, via affekter och konsekvenser, i handling, genom att följa med aktörerna i det flöde vari de blir till.

Order-words do not concern commands only, but every act that is linked to statements by a "social obligation."

Order-word är inte bara uppmaningar, det är alla ord som ger upphov till effekter. Det är dessa ord som studeras av nomadologiska lingvister, ord som inte går att koppla till effekter är att betrakta som störande bakgrundsbrus. Det är effekter som är det viktiga, det som går att studera. Det andra får man vackert lämna därhän, eller avvakta med tills man hittar ett sammanhang där effekter går att iaktta.

Every statement displays this link, directly or indirectly. Questions, promises, are order-words.

Noam Chomskys Generativa grammatik blir med detta sätt att se på saken ett exempel på order-word, för det är tvingande och uppfordrande. Det går bara att hålla med till 100%, eller avfärda teorin, för den är inget verktyg, den har universella anspråk. Deleuze och Guattari reser inga sådana anspråk, deras lingvistik är ingen förklaring, det är ett verktyg för att förstå. Vi får inspiration och mandat att studera själva, vår egen samtid, i eget namn. Chomsky kräver lydnad och underkastelse, och studerar vi språk med hjälp av hans teori tillfaller resultatet honom, i kraft av upphovsman.

The only possible definition of language is the set of all order-words, implicit presuppositions, or speech acts current in a language at a given moment.

Eftersom språk förändras, förändras också dess lagar och regler. Därför går det bara att studera språk indirekt, genom språkliga praktiker och med fokus på effekter. Det är nomadologins utgångspunkt, och verktyg för det arbetet samt fler tankar om och förklaringar till den synen på språk kommer i fortsättningen.