"Inte så public service-aktigt"

Letade efter något att skriva om. Hittade inget. Allt känns taget, genomtröskat eller tråkigt. Vill inte fastna, och känner dessutom en viss trötthet. Svårt att vara inspirerad när det känns som man är i ett vakuum efter ett intensivt arbetsår. Svårt att hitta in i semesterlunken när kroppen reagerar på omställningen. Svårt att vänja sig vid tystnaden, efter månader av larmande och olika krav. Sommar och semester är lite som en mjuk kraschlandning. Inser efter ett svep över dagens tidningar att det är lite samma för medierna, här i mellanrummet mellan midsommar och Almedalen. Så hittar jag en artikel, eller snarare ett uttalande, som inspirerar. Det är Gry Forsell som uttalar sig om SVT:s policy för bokning av artister till Allsång på Skansen.

En skarp kritiker är Gry Forssell, programledare för ”Sommarkrysset” i TV 4. 

– Jag tycker det är pissigt av SVT för när de bokar sina artister får de skriva på att de inte får medverka i liknande svenska tv-program förrän efter att de har uppträtt på ”Allsång på Skansen”, säger Gry Forssell till Aftonbladet. 

TV4-profilen kallar policyn för ”fult spel” och menar att det inte är ”public service-aktigt”. 

– Det är fult spel, gentemot både oss och Lotta på Liseberg. Det har alltid varit så. Känns inte så demokratiskt eller public service-aktigt. De har sin status och prestige. De är så stora, programmet är störst på svensk tv under sommaren, och kan göra lite som de vill, känns det som. Jag tycker det är trist, säger hon till Aftonbladet.

Det är uttalandet public service-aktigt jag reagerar på, för det rymmer en ideologi och ett helt universum av åsikter och tankar om vilket samhälle vi ska bygga för oss och värna. Uttalandet skjuter in sig på ett av de sista hindren för ekonomismens totala expansion. Och det visar dessutom på hur illa det står till med självkritiken inom delar av det privata näringslivet.

Public Service-aktigt, vad skulle det vara? Att inte använda sin makt, popularitet och möjlighet att skapa kvalitetsprogram utan andra hänsyn än just artisteri och konstnärlig frihet. Att avstå från sådant som privata företag gladeligen skulle göra om de kunde, dessutom skrattandes hela vägen till banken. Är det så vi ska se på Public Service, liksom på kommunala skolor och annat som finansieras med offentliga medel, som slagpåsar eller slaktrattar dit allt tråkigt, kostsamt och kravfyllt förläggs, så att privata företag kan plocka russinen ur kakan och dra in miljoner till sina ägare. Är det vad Gry Forsell och andra kritiker menar, att Public Service skall lyda under andra regler än privata företag? På allvar?

Vad får vi för samhälle då, och vad gör det med vår självbild? Hur man någon motivera att det ska finnas olika regler för det alla är med och betalar, och det som betalas av privata medel? Varför ska skattefinansierad och annan liknande verksamhet lyda under andra regler än privata företag? Om det är konkurrens man ser som den enda vägen fram, men så låt då samma regler gälla över hela linjen! Public Service är allas vårt företag, TV4 är en privat angelägenhet.

Hur ser TV4:as avtal med sina artister ut? Jag skulle inte bli förvånad om det är en väl förborgad företagshemlighet. Så ser det ut hos friskolorna, där gör företagen väldigt mycket som de vill, och när man får kritik kan man ducka bakom ordet företagshemlighet. Detta kan inte kommunala och statliga företag göra, vilket ger privata aktörer konkurrensfördelar. Allsång på Skansen visar sig alltså vara ett ovanligt exempel på motsatsen, ett tillfälle där Public Service, i kraft av det större och mer populära programmet eller företaget, har fördelar, vilka man så klart utnyttjar. Det Gry Forsell och TV4 gnäller över är att deras möjligheter att tjäna pengar minskar, inget annat. Det gnälls inte för att man bryr sig om sina tittare, utan för att man här inte har den konkurrensfördel man vant sig vid.

Är det så vi vill ha det? Att samhället ska värna företagens möjligheter att tjäna pengar, mer än medborgarnas rättigheter till ett drägligt liv. Om man håller med Gry Forsell. Om man tycker att Public Service och kommunala samt statliga verksamheter ska fungera som understöd till och möjliggörare för privata vinster, bakom skyddande murar av företagshemligheter. Då är det ett sådant samhälle vi får. Ett samhälle som bryr sig mer om pengar än om människor. Ett samhälle där budgeten är viktigare än medborgarnas väl och ve. En värld där bara den som redan har kan få och där ingen kan slå sig till ro eller vila ut. Ett kallt, tyst och hårt samhälle.

Gry Forsell och TV4 håller kanske inte med, och vem vet man kanske till och med vill hindra mig från att skriva detta, men jag tolkar uttalandet (eller stormen i vattenglaset, som det egentligen handlar om) som ett första steg mot det 1984 som Georg Orwell skrev om.