Vad vi sällan talar om i debatten om LCHF

Bloggar lite innan jag drar hemåt efter en mycket givande dag med Hälsovetarstudenter som jobbat med och presenterat tankar kring demokratibegreppet.

Det som väcker min lust att kasta ut lite tankar i cyberrymden är en uppmärksammad artikel i DN idag, om hälsoeffekterna av LCHF-dieter. Forskarna är inte riktigt överrens i frågan. Maj-Lis Hellénius (professor i kardiovaskulär prevention och ansvarig för livsstilsmottagningen på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna) varnar för dieten, och,

Andreas Eenfeldt [läkare och specialist i allmänmedicin, till DN.se. Han driver bloggen Kostdoktorn, och är en av Sveriges främsta LCHF-förespråkare] menar dock att det inte finns några vetenskapliga bevis för ett samband mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt honom är studier som Nurses Health Study extremt osäkra.

– Problemet är att det är en enkätundersökning. Den typen av undersökningar kan inte bevisa vad som är orsak och verkan. Det finns så många felkällor. Man har tittat på en grupp som äter mycket mättade fetter, men då får man samtidigt en grupp som har valt bort grönsaker, röker mer, och som motionerar mindre. Då visar det sig att de lever kortare i genomsnitt, och man drar slutsatsen att det är på grund av lågkolhydratkosten, när det kan bero på rökningen, säger Andreas Eenfeldt.

Vem har rätt? Ingen aning, och jag tänker inte ta ställning eller välja sida. Det är inte den aspekten av problemet som väckte mitt intresse. Jag är intresserad av vem som får uttala sig i frågan, och vilka perspektiv som anläggs på problemet. Vem äger kontrollen över debatten och vilka saker kan/får man diskutera? Här, liksom ofta när denna fråga är på tapeten, handlar det om kroppen och om hälsan. Det handlar om ett snävt individperspektiv, om det är bra eller dåligt, för mig.

Man kan tänka sig andra perspektiv, vilket bara i undantagsfall visar sig i medierna. DN har till exempel berört en annan vikling på problemet, för några dagar sedan. I den artikeln kan man läsa följande.

– Vi är inne i en köttrend. Vill man snabbt få i sig ordentligt med protein, vilket många som tränar vill, är kött det bästa sättet, säger Margareta Thorgren, pressansvarig på Scan.

Köttproducenten har märkt av den ökade efterfrågan sedan ett år tillbaka och spår att den kommer fortsätta i ytterligare minst ett år. Bacon är storsäljaren och under 2011 ökade försäljningen med 8 procent i värde. Uppgången började redan för några år sedan. Under finanskrisen 2008 ökade baconförsäljningen med 50 procent på en höst. Scan drar nytta av trenden och ökar utbudet av diverse baconprodukter.

Köttproduktion påverkar miljön. Äter vi mer kött, oftare, då ökar trycket på miljön. Och hälsokonsekvenserna av detta, på lång sikt, uppmärksammas inte alls på samma sätt. Det får naturligtvis också hälsoeffekter.

Om den stora massan i samhället inte förmår eller orkar se, eller ens förstår vikten av att se andra typer av samband än de för stunden uppenbara. Om det är en trend, då är vi illa ute, alla. Allt vi gör och sätten vi tänker på, får hälsokonsekvenser. Om jag väljer en biff, sitället för grönsaksoppa till middag, då får det konsekvenser. Jag är en del av den multitud vars interaktion med världen samhället blir till genom.

Liksom med så många andra frågor finns det inga enkla svar. Och just därför står det allt mer klart för varje dag som går, att den viktigaste egenskapen man kan få med sig i livet. Den bästa investeringen man kan göra, är att arbeta med att utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande. Om den kan öka generellt i samhället, ökar chansen till att vi kollektivt kan undvika de enklaste fällorna. Det är ingen lösning på problemen, men det är en väg mot och ett verktyg som kan användas i arbetet med att skapa, ett bättre samhälle (utan att definera vad som är bra eller dåligt).

Allt vi gör får konsekvenser. Tänk på det, ofta. Det räcker en lång väg!