Här publiceras tankar om (kultur)vetenskapens roll i samhället, och reflektioner över vardagen såväl utifrån kulturella som kunskapsteoretiska perspektiv. De första tio åren uppdaterades bloggen dagligen, men sedan 2021 publiceras en post i veckan, på söndagar. Alla åsikter som uttrycks är mina. Flyktlinjer är helt fristående från min anställning som lektor.
Information om mig
▼
lördag 10 december 2011
Kung alkohols effekter kan betraktas på olika sätt
Poängen med det jag vill säga här är att inget och ingen på förhand varken kan eller bör betraktas som mer betydelsefull/t än någon eller något annat. Det handlar om att påbörja arbetet med att förstå (det man nu vill försöka förstå) på ett så förutsättningslöst sätt som möjligt. Och ifråga om bruk av alkohol handlar det om att inte ta för givet att bruket uteslutande kan förklaras med hjälp av premissen att människor åtrår och söker sig till alkoholen, det vill säga förutsätta att agens är något exklusivt mänskligt. Perspektivet kan säkert kännas underligt om man är ovan, men betänk då att det i det närmaste är ett axiom att bara människor kan få saker att hända. Då vore det konstigare om sådana tankar vid en första anblick inte uppfattades som problematiska. Kanske blir det enklare att hänga med om man gör sig medveten om att detta inte är en hypotes som ska testas, det är endast ett tankeverktyg som används för att betrakta vardagliga fenomen på nya sätt. Inget ska bevisas, här ska bara öppnas upp för alternativa förståelser av ett komplext fenomen.
Betraktas alkoholen som en aktör (vilket jag tycker att det finns fog för i följande artikel i DN) upptäcker man snabbt att den äger en sällsynt väl utvecklad förmåga att knyta kontakter med andra aktörer. Det går att belägga empiriskt. När dryckesmönster förändras, då förändras också det alkoholrelaterade våldet. Vad är hönan och vad är ägget? Och är det verkligen meningsfullt att bestämma det? Tänk på den uppsjö av glas som säljs i heminredningsbutiker. Har man köpt vitvinsglas kanske man vill komplettera servisen med rödvinsglas, champagneglas och whiskyglas och när glasen väl står i vitrinskåpet är steget inte långt att köpa drycker att fylla glasen med. Och när dessa väl finns hemma är det naturligtvis lättare att dricka oftare och mer. Analytiskt är det slöseri med tid och energi att försöka utröna vem som fick vad att hända, egentligen. Konsekvenserna är trots allt viktigare än vem som gjorde vad. Vad spelar det för roll var agensen förläggs om det är ett faktum att ökad tillgång på alkohol leder till ökat drickande och i förlängningen skador på såväl individer som samhället? Visst är det människor som utför handlingarna, men på vems initiativ och varför? Det är frågor som inte går att besvara och därför är det bättre att som forskare nöja sig med att studera konsekvenser, utan att uttala sig om dess orsaker.
Agens är något som uppstår inom en kontext, inte något som enskilda aktörer äger. Därför finns det mycket att vinna på att betrakta allt som på något sätt har kopplingar till alkohol som aktörer i ett och samma nätverk och nätverket i sin tur betraktas som resultatet av en ständigt pågående serie av mer eller mindre regelbundna händelser, delvis styrda av slumpen. Händelserna föregås av val där andra möjliga utvecklingsvägar valts bort, det vill säga också händelserna räknas som resultatet av ett aktivt åtskillnadsarbete där inte bara människor har ett finger med i spelet.
Detta är ett sätt att uppmärksamma kulturens materialitet och en metod för att söka efter möjlighetsvillkor snarare än betydelser. Alkoholens nätverk finns inte, det blir ständigt till genom interaktion mellan en lång rad aktörer. Det är en tanke som borde användas mer i arbetet med att minimera skadeverkningarna med alkohol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar