Jan Björklund (och andra människor) är inte att lita på!

Dagens del tre i GöteborgsPosten innehåller en intressant artikel om människans förmåga att fatta beslut. Eller oförmåga att fatta beslu snarare. För det är vad några psykologer har kommit fram till, att människor inte fattar beslut med hjälp av logik. Logik används däremot när beslut som tagits (och även beslut som man lurats ta) ska förklaras i efterhand. Forskarnas rön publicerades i Science för flera år sedan och uppföljningsstudier har genomförts. Det verkar alltså som vi både kan och ska lita på vad de hävdar, att det som benämns Choice Blindness är en realitet, användbar inte bara för att förstå Moderaternas historielöshet eller Juholts förklaringar.
Forskning visar hur vi människor är med andra ord. Dags att stänga den kulturvetenskapliga butiken? Jag menar, psykologin har ju förklarat att människan inte är logisk. Undersökningen kan läsas som ett bevis på att människan är belyst in i minsta vrå, som en indikation på att människan är förklarad. Inget kunde vara mer felaktigt. Jag läser istället artikeln som en indikation på att kulturvetenskapen behövs än mer. I ljuset av de rön som presenteras framstår kulturvetenskapen som ännu mer viktig.

Självklart ska vi lyssna på psykologerna, men där slutar faktiskt ansvaret. Även om det vore vore galet att ifrågasätta psykologernas forskningsrön så visar ju deras egen forskning faktiskt att psykologerna är lika dåligt skickade att förklara sina rön som andra människor. För att förklara och för att översätta psykologernas rön till handlingsplaner. För att göra rönen begripliga och användbara i ett kulturellt sammanhang, behövs kulturvetenskaplig kompetens.

Olika vetenskaper är bra på olika saker. Därför behöver man samarbeta mer inom akademin. Bara så blir kunskap användbar och nyttig. Om det har jag skrivit åtskilliga gånger här, och det framstår i ljuset av dessa psykologiska rön som klokare än någonsin. Kulturvetenskapliga teorier om mänskligt liv har länge byggt på tanken att människor och kultur är motsägelsefulla och komplexa fenomen. Det är den hypotes man arbetat efter, och nu är den alltså bekräftad av vetenskapare som förfogar över metoder att undersöka just det. Så bra då. Kulturvetenskapliga analyser får härigenom ökad tyngd.

När det nu kan anses bevisat att människor inte är logiska och att förklaringar som ges alltid är efterhandskonstruktioner av det faktum som föreligger, att slump och tillfälligheter är viktigare än intentioner och beslut, då förändras synen på samhället och på vad det innebär att vara människa. Plötsligt blir sammanhanget där det som sker viktigt, oändligt mycket viktigare än någon (inte ens kulturvetarna) kunnat ana. Kulturvetenskapen framstår i ljuset av dessa rön som den kanske viktigaste vetenskapen, även om jag som bekant inte ställer upp på tanken att det finns någon akademisk hierarki. Alla ämnen, kunskaper och kompetenser som är till gagn för mänskligheten är bra och nyttiga.

Om vi ska ha en akademin som bygger på och utgår från vetenskaplig kunskap, då borde svenska forsknings- och utbildningspolitik göras om från grunden. Det är ett logiskt beslut med stöd i Svensk forskning som är internationellt publicerad och erkänd. Det Björklund, borde få dig att ändra de i budgetpropositionen föreslagna neddragningarna av medel till högskolorna i allmänhet och Humaniora i synnerhet. Och ändra dig det kan du göra utan att framstå som en idiot. Forskning kan sägas visa att du egentligen velat ha ökat stöd hela tiden!

Kombinationen av psykologiska och kulturvetenskapliga rön är viktig. Psykologerna visar varför man ska lyssna på kulturvetarna, och kulturvetarna får stöd och uppslag till vidare forskning om vad som händer när ologiska mänskliga varelser går samman och bygger samhällen. Nu vet vi att samhällens fortlevnad inte utgår från logiska beslut, utan mer av slump och tillfälligheter, som i efterhand får sina förklaringar. Och då blir kunskaper om hur kultur fungerar otroligt viktiga. Kulturvetenskaplig kunskap behövs för att förklara och förstå vad som sker på skalnivåer över ensklida individer. Kulturen följer sin egen logik, människorna följer efter och hittar på logiska förklaringar till personliga handlingar som egentligen är resultatet av kulturens inflytande. Det torde vara självklart att förståelsen av människor går via kulturen, och det är nu också bevisat.

Det som tidigare kunnat betraktas som trivial förströelsekunskap utan samhällsnytta framstår i ljuset av psykologernas arbete som helt avgörande kunskap för politiker och samhällsmedborgare. Logikens roll för vardagen måste omvärderas, och kulturens betydelse uppvärderas. Kulturvetenskapens rön kan dock inte användas för att bevisa något, men de behövs för att förstå det som sker och för att kunna bygga ett samhälle där så många olika människor och kompetenser som möjligt kan komma till användning.

Frågan som kräver svar nu är alltså: Ska Sverige byggas på vetenskaplig kunskap, eller på Jan Björklunds efterhandskonstruktioner? Vilket är mest långsiktigt hållbart?