Information om mig

fredag 16 september 2011

Är detta verkligen en nyhet?

Medierna lever och verkar i enlighet med en mycket speciell logik, och den är i sin tur otroligt intressant för en kulturvetare att studera. Vad som blir nyheter, det är en fråga som det inte finns något bestämt svar på. Svaren är per definition kontingenta, möjliga men inte nödvändiga. En nyhet är helt enkelt det som uppfattas som en nyhet bland den breda allmänheten. Och genom att studera mediernas utbud, speciellt nyheterna som får mycket uppmärksamhet, kan man lära mycket om hur människor och kultur fungerar. Det är alltså en viktig kunskapsbas för kulturvetare.

Okej, vilka nyheter fäster i medibruset? Vilka nyheter läses av många? Det säger något om vilket samhälle vi lever i, och det säger mycket om vilka möjligheter till förändring som finns. Den kunskapen hjälper oss att förstå vilka krafter som behöver mobiliseras för att uppnå önskad förändring. Så, vad är det då vi alla har att kämpa mot, om vi vill nå ut med vårt budskap? Förstår vi det ökar chanserna till att man kan skapa ett bättre samhälle. Det är ämnet för dagens bloggpost.

I en tidigare bloggopst publicerade jag det öppna brev som skrevs av en av upptäckarna av en diamantplanet nyligen, där han påpekade att den upptäckten var av ringa betydelse för astronomin. Hans poäng var att upptäckten fick ett otroligt genomslag, och han ville berätta för oss att om han vore klimatforskare, då skulle hans rön aldrig rönt sådan uppmärksamhet. Det brevet blev ingen nyhet, men väl den betydelselösa upptäckten av en planet bestående av diamant. Det borde mana till eftertanke!

Så, vad är det för nyheter som lockar många läsare, och vad säger detta om oss som kulturvarelser och möjligheterna för förändring i samhället? Ett svep över dagens tidningars mest lästa nyheter ger följande resultat. På listan över DNs 10 mest lästa nyheter just nu (strax efter åtta på fredagsmorgonen) finner man detta.

1. Nyheter om det norska kryssningsfartyget, det som det brann på igår, som håller på att kantra i hamnen
eftersom pumpningsarbetet går för långsamt.
2. Nummer två på listan handlar om att man har slutat kontrollera biljetterna på Öresundstågen efter att konduktörerna där hotats.
3. Valet i Danmark.
4. Nyheten om katten Willow som återfunnits, 258 mil från sitt hem.
5. Här kan man läsa om en resenär som fick betala 2653:- för en taxiresa på tre mil, från Arlanda.
6. Valet i Danmark, igen.
7. En före detta riksdagsman har dömts till böter för sexköpsförsök.
8. Åtta åtalade i sexhärvan i Italien, kring Berlusconi.
9. I Australien kan man nu markera X i passet om man känner sig osäker på sin könsidentitet.
10. Här står det om den dråpåtalade läkaren som uttalat sig i rätten.

Det är nyheterna just nu, men det ändrar sig snabbt. Innan jag kom till nummer sju hann nyheten om att tre astronauter landat säkert på jorden försvinna från listan. Men den var å andra sidan bara på några rader och innehöll ingen annan information än att de kommit välbehållna till jorden. Fram i eftermiddag kan man se vilka nyheter som lyckats försvara sin plats i mediebruset. Det som styr är antalet klick på nyheten. Ju fler, desto större nyhetsvärde. Och det som fungerar, det som ger många träffar, gillas av tidningens ekonomiavdelning. Detta påverkar naturligtvis vad som anses vara värt att rapportera om. Vi får med andra ord de nyheter vi förtjänar.

Så ser logiken ut. Vad kan vi lära av detta? För det första kan vi lära att det är skillnad på vad man säger och vad man gör. På frågan om vad som är viktigt får man en typ av svar, svar som ligger i linje med rådande moral. Går man uteslutande på det när man undersöker människornas värld, om man bara frågar dem, då får man en typ av svar. Den officiella versionen. Men söker man svar på frågan på andra ställen, till exempel på listor över tidningarnas mest lästa nyheter, eller mest populära sökord på Google, då framträder en lite mer komplex bild. Ingen av dem är sann. Svaret finns någonstans mitt emellan, och det förändras ständigt.

Det är ett faktum att det är så. Det är så världen ser ut och fungerar. Därför räcker det inte att studera människans gener, eller synapser i hjärnan, för att finna svaret på vad det innebär att vara människa. Svaret finns bara delvis där, i biologin. Den kunskapen är viktig, men lika viktig är kunskap om de sammanhang där människan lever och interagerar med andra människor, med teknologier och annat som gör skillnad och påverkar. Kunskap om kultur är lika viktig för att förstå begreppet människa och innebörden i det. Tyvärr är det nästan bara naturvetenskapliga forskningsresultat om människan som när ut och fäster i mediebruset.

Språket är en annan viktig aspekt av mänskligt liv.  Språk är och kan per definition aldrig vara ett neutralt verktyg enbart för överföring av information från en individ till en annan. Språk är uppbyggt och organiserat efter sin egen logik, och den ger upphov till konsekvenser hos den som använder det i samspel med andra. Nyheter om språk och frågorna som ställs om språk, i bland annat Alltinget på P4, handlar dock nästan uteslutande om detta: Varför säger vi som vi gör? Varifrån kommer det ordet?

Insikter som ovanstående aspekter av mänskligt liv finns inom mitt ämne kulturvetenskap. Tyvärr är vi lite som naturvetenskapens klimatforskare. Vi blir ofta ifrågasatta, just eftersom resultatet av vår forskning aldrig är exakt, och aldrig kan vara exakt. Det finns alltid och måste alltid finnas ett moment av osäkerhet när kunskapen presenteras. Orsaken till det är den samma som inom klimatforskningen. Vi sysslar med oerhört komplexa system. Definitiv kunskap om den typen av system är omöjlig att uppnå, och når man det har den ändå blivit inaktuell innan den presenterats. Kritik mot detta bygger på ignorans och okunskap. Att kritisera kulturvetaren för komplexa forskningsresultat är det samma som att skjuta på budbäraren. Och vi når följaktligen sällan ut i medierna med våra kunskaper.

På gott och ont är det så här som världen ser ut och fungerar. Vem tjänar på att det inte blir eller accepteras som en nyhet? Det kan och bör man fundera på! 

7 kommentarer:

  1. Medielogiken är ganska lätt att få syn på och låter man tittaren/läsaren /lyssnaren/konsumenten som population bestämma så kommer det att vara så att de mest sensationella och närmaste alltid slår det som är mindre "nytt" och händer längre bort. Samtidigt vill "vi" slippa revidera vår världsbild - alltså tycker vi mer om nyheter som gör att vi slipper det.

    Vi ser en rörelse bort från att tankar om socialt ansvar bör styra medierna mot ett liberalt samhälle (även där) där staten inte ska förse oss med allsidig information eftersom det betraktas som otillbörlig intervention i människors (fria) liv.

    SvaraRadera
  2. Ja det är sannerligen inte svårt att se logiken. Men jag tror ju att det krävs tankeverktyg och ganska mycket möda för att ta in vidden av det man ser.

    Ytterst handlar det ju om vilket samhälle vi vill ha. Jag tror att drömmen om frihet, att den finns och fungerar, är det största hotet mot samhällets långsiktiga överlevnad. Kommer att tänka på Spinoza, som skriver att fri det kan man bara vara om man ger upp sin autonomi och ansluter sig till ett sammanhang som är större än en själv.

    Vill man ha en liberal frihet är det pris man får betala, avsaknad av viktiga nyheter. Friheten har ett pris, alltid!

    Förstår vi det, då har vi kommit en bit på väg mot en lösning.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig om att drömmen om den totala friheten är ett jättehot. Vi är inte fria, vi kan inte vara det och ska inte vara det. Vi är beroende av varandra! Sen tror jag att det är jättefarligt att inbilla sig att vi människor är kapabla att avgöra vad som är bra för oss i alla lägen. Det är vi inte, eftersom vi av naturen är lata och bekväma. Det är alltid enklare att hålla på med det man kan, det som är bekant och invant. Att ta in det nya är motigt.

    SvaraRadera
  4. Det är en mycket intressant synpunkt Annika, detta att det är omöjligt, eller i alla fall otroligt svårt att tro att det går att avgöra vad som är bra för oss. Det som är bra för mig är dåligt för någon annan, och det är något som inte går att kringgå. Därför är frihet, inom ramen för ett samhälle en ömöjlig ekvation. Så, fria kan vi bara vara om vi accepterar att vi blir människor inom ramen för ett sammanhang som är större än en själv. Alltså, vill vi vara människor måste vi acceptera att ge upp en del av vår autonomi.

    Det är motigt att ta in! Men man måste försöka.

    SvaraRadera
  5. Media ja... det hade varit intressant och veta vilka artiklar som är planterade av ett syfte annat än att informera. Det finns tydligen en del krafter som gärna vill styra vad vi ska tycka och tänka via media och de lyckas nog ganska bra... Sen vilka nyheter som klickas på webben påverkas ju även av var på skärmen de dyker upp osv... komplext det där.. sen är jag nyfiken.. varför just X som obestämt kön...

    SvaraRadera
  6. Viktiga frågor Bent! Men jag är inte alldeles säker på att man måste tänka att nyheter planteras. Jag tror det handlar om andra krafter som verkar här, och de krafterna är jag mycket intresserad av. Vad är det som påverkar skeenden så att det blir som det blir? X är kul, varför just x? Kul! Mystik, men varför? Det säger något om hur vi människor tänker.

    Livet är fullt av mysterier! Och därför är det så spännande, eller hur?

    SvaraRadera