Information om mig

fredag 15 april 2011

Bloggpost 200

Tvåhundra bloggposter har det blivit, sedan starten. Tvåhunda tankar om högt och lågt, konkret och abstrakt. Aktuella kommentarer och mer långsikitg hållbara resonemang. Alla på det övergripande temat Kultur. Ämnet som uppfyller mig är, sökandet efter svar på frågan: Vad är kultur? Det arbetet blir aldrig klart, för det finns inget svar. Svaret på frågan är aldrig givet, det är föränderligt. Därför måste frågan ställas om, och om igen.

Det är ämnet kulturvetemskaps essens, om ni frågar mig. Att ständigt söka svaret på frågan: Vad är kultur? Men kulturvetemskap handlar inte bara om att söka svar, det handlar lika mycket om att sprida insikten om att svaret inte finns, eller kanske snarare att det ligger i frågan. Frågandet, det är svaret skulle man kunna säga.

Lärande, vad är det? Förstår man det, det vill säga, förstår man vad det är som händer när man lär, då är väldigt mycket vunnet. Och det är väldigt individuellt. Finns inte ett sätt, det bästa. Bara många olika sätt. Därför är det viktigt att man som student på högskolan förstår hur man fungerar själv!

Om dethar jag föreläst idag på förmiddagen för en grupp studenter som jag fann mycket receptiva och villiga att lära. När jag möter en sådan grupp studnter då är det som att bäras fram på en våg av inspiration, och jag lär mig själv lika mycket. Det är då jag verkligen känner att jag har världens bästa arbete. Det är långt ifrån alltid det känns så, men idag gjorde det det.

Tänkte jag skulle dela med mig lita om vad jag sa, på temat: Lärande, Kunskap och Kompetens.


Kunskap är ett resultat av lärande. Lärande är processen som leder fram till kunskap. Kunskap är föränderlig. Det är inte, den blir ständigt till! Där började jag föreläsningen, med att etablera den tanken genom att ge olika exempel. Sedan gick jag vidare och förklarade att det är därför det blir problematiskt om det finns förväntningar bland studenter, på att lärandet och studierna på högskolan skall handla om förmedling av på förhand bestämda kunskaper, vilket tyvärr inte är ovanligt idag.

Min roll som Lektor är, som jag ser på saken, att skapa ett klimat eller ett sammanhang där studenterna själva kan lära. Aldrig om att lära ut! Jag skräms av passiva studenter som utan att ifrågasätta antecknar det jag säger. Studier på högskolan och det livslånga lärandet ute i samhället och i organisationer, det präglas av KRITISK SJÄLVSTÄNDIGHET.

Att vara kritisk handlar inte om att kritisera, det handlar om att aldrig ta något för självklart. Det handlar vidare om att förhålla sig självständig och aktiv till det man läser och tar till sig. Och det handlar om att inse vikten av att alltid ha stöd och argument för det man hävdar. Både för det man är positiv till och för det man är kritisk till. 

Min roll som lärare kan och får inte vara att läsa högt ur böcker. Kan och får inte handla om att peka på vad som är viktigt i böckerna. Det måste vara något annat. För att bli antagen på högskolan krävs att man kan läsa, och då blir det konstigt om jag upprepar det som står i böckerna! Det främjar inte det lärande som högskolan skall förmedla, det riskerar att urholka hela utbildningssystemet. Och även om detta är vad studenterna önskar sig så slår det tillbaka på dem själva eftersom de inte kommer att få med sig de kompetenser de behöver för att klara sig i det kvalificerade arbetsliv vi utbildar och förbereder för.

Mitt mål som lärare är att studenterna skall kunna mer än jag när de lämnar undervisningen. Det faller inte alltid i god jord, och det tror jag handlar om förväntningarna som man har som student. Förväntningarna som studenterna har på oss lärare, och givetvis även förväntningarna som vi lärare har på studenterna. Allt samverkar! Det är en viktig insikt. Möter man som lärare en grupp som fientligt inställd, då blir man en dålig lärare. Och tvärt om. Idag mötte jag en grupp där jag kände mig uppskattad, och det lockade det bästa ur mig. Jag övertäffade mig själv, och det kom studenterna till godo. Direkt! Man behöver sådana upplevelser för att orka uppbåda positiv energi i mötet med studentgrupper som inte är lika positivt inställda.
Learning by doing, det är ett ord som ofta dyker upp i utbildningssammanhang. Det handlas oftast om lärande i praktiska sammnhang, men detkan, hävdar jag även apliceras på teoretiskt abstrakta kunskaper. Att läsa teori, det är också en färdighet. En teknik som går att lära sig. Ofta fastnar studenterna i det svåra. De vågar inte försöka, men det är just det som krävs för att komma vidare. "Men det är så svårt" får jag höra ibland. Det är klart det är svårt. Vi är på högskolan! Skulle det vara enkelt, då behövdes ju ingen utbildning. Men det svåra är att förstå att det enda som krävs för att lära är att våga försöka. Lärande handlar om att våga testa tankar, även tankar som man inte till fullo behärskar!

Lärande skulle därför kunna handla om att främja kreativitet. Om att skapa ett tillåtande klimat där man kan jobba efter principen trial-and-error! Men det kräver att studenterna vågar utmana sig själva och att de kan övervinna rädslan att misslyckas.

The Wisdom of Crowds! Berättade jag om och reflekterade över. Jag knöt an till ett tidigare resonemnag om hur man håller kunskap vid liv, inom en arbetsgrupp. Berörde även Björn Rombachs bok: Det går inte att leda med mål!

Hur kan studenterna presentera sin Kompetens ute i arbetslivet. Det var en fråga jag fick i uppdrag att besvara. Jag tänker så här: Det handlar om att tala mer om sig själv och det man vill och kan, än om att tala om sin UTBILDNING, sitt PROGRAM eller andra formella saker. Det handlar om att sticka ut, och om att ha belägg för allt man säger. Det handlar också om att visa en vilja att lära nytt. LÄRANDE, KUNSKAP, och KOMPETENS: Olika aspekter av samma sak! Utnyttja en kombination av sina egna kompetenser, personliga förutsättningar och kreativt tänkande! Det är svårt att ge råd, för det blir lätt till en manual, och det tror jag är kontraproduktivt.

KUNSKAP och MAKT! En central aspekt för att förstå lärande och framförallt kunskap. Vad är makt, först! Basketbollspelaren! Vi tenderar att lyssna mer på VEM som talar, än VAD som faktiskt sägs! VIKTIGT! Om detta talade jag, och det är mycket viktigt i sammanhang som dessa.
Tankemodellers inverkan på lärande! Om det samtalade vi. Hjärnan är en dator, det är en modell som styr kunskapen i en speciell riktning. Vad är kunskap? Det är en annan sådan tankemodell som styr och reglerar utfallet av lärandet. Skolans utformning ger upphov till konsekvenser. Maktordningar finns inbyggda i arkitekturen. Virtuellt och aktuellt. Mänskliga och icke-mänskliga aktörer! Och så kom vi in på Aktör-Nätverks-Teori! Kände att detta var en grupp där sådana tankar skulle landa väl, och det gjorde de.

Vad är kompetens? Något man faktiskt har, eller speciella egenskaper som erkänns av andra? Hur tänker studenterna? Om det resonerade vi en stund. Vi talade också om vad studenterna anser vara målet med högre utbildning? Med Högskola/Universitet? Forskare svarar inte på frågor: Forskning = sökande efter kunskap! Det är en speciell kompetens!

Kultur kännetecknas av inkonsekvenser, komplexitet och förändring. Allt som ter sig fast och sant är i själva verket, på ett eller annat sätt är kontingent. Människor har överallt idag såväl som genom hela historien visat sig äga förmågan att överskrida rådande försanthållanden och konstruerade gränser för tillvaron. Det om något visar att man inte med säkerhet kan slå fast eller konstatera som sant, några som helst ”saker” gällande mänskliga förhållanden.

Det enda man kan veta är följande: Alla övertygelser om att det eller detta inte kommer att gå kommer obönhörligen att bli besannade, vilket naturligtvis inte betyder att vi vet hur långt vi hade kommit om vi försökt sträva efter önskvärda förhållanden. Gränsen för vad som är möjligt att förändra är helt enkelt omöjlig att peka på, den skapas av människor kollektivt nu och framgent genom aktiva handlingar. Världen lika lite som kulturen är, den upprätthålls genom handling.

Talade också om vikten av att uppmärksamma det OVÄNTAT oväntade. Vi är livrädda för terrorister idag och vill därför undvika ett nytt 11 september. Men DET kommer inte att hända igen. Det är att förbereda sig för det oväntade. Det OVÄNTAT oväntade, det är något helt annat! Underskatta aldrig slumpen. Varken i positiv bemärkelse eller i negativ. Gör det ni tror på och lita på att det bär, då blir ni i alla fall inte besvikna om det inte blir som ni tänkte. Det finns inga garantier för något i livet!

Förväntningar! Vi känner igen väldigt mycket i efterhand. Diskursernas makt. Var söker man efter kompetens? Hos: VITA, VÄSTERLÄNDSKA, HETREOSEXUELLA, MÄN, MEDELKLASS.

Kunskap makt, makt kunskap! Några ord om Foucault!

Och där var det slut. Tre timmar av givande och tagande. Jag lärde mig lika mycket som (hoppas jag) studenterna. Nu är det helg, och jag kan ägna mig åt eget lärande. Åt att fördjupa mina kunskaper inom området ObjektOrienterad Ontologi.
 
Bloggpost 300, jag är dig i hasorna!

2 kommentarer:

  1. Hej Eddy!

    Kanske jag är undantaget när det kommer till diskursernas makt.

    Detta var dock inte det jag blev intresserad av när jag läste din blogg idag.

    Likväl som kultur vad är det? Kan man frågar sig vad är kunskap?
    Kunskap uppstår när du har tagit till dig något adekvat inom det området som människan verkar inom. Och på samma gång erkänns av vad normen uppfattat och föreställt sig som viktig kunskap. (Mitt sett att se på det(

    Det som blir intressant i detta resonemang är att kunskap får vi hela tiden, fast viss kunskap väljer normen att inte kalla kunskap, utan blir istället flum eller dårskap. Vilket kan visa sig senare eller någon annanstans få stort erkännande.

    Jag måste försöka reda ut detta med högskolestudier. Det finns ett stort feltänk här enligt mig. Först i början när du går i skolan ska du förhålla dig till vissa ramar och inte reflektera på det som lärs ut. Sedan ska studenten börja lära dig analysera och tänka kritisk, dock innanför vissa ramar. De som behärskar detta får bra betyg, beröm och uppmärksamhet.

    När du lämnat den nivån ska du lära dig att tänka kritisk och förstå att inget är lätt, utan väldigt komplext. Här finns en diskrepans som blir alldeles för stor och behöver förändras. Detta kräver att även lärare måste klara av att förändra sin inställning till vad kunskap blir och hur den blir till. (Dock inte sagt att lärare är likadana)

    Men vill lärare eller professorer utsätta sig för detta som hela tiden blir hyllade och uppmärksammade, för allt de gör och skriver om.

    Är skolan beredd på att förändra sin undervisning och börja inse att det finns en mångfald olika sätt att lära sig på. Det skulle tom kunna innebära att människor med liknande habitus, faktiskt inte skulle ligga i framkant i skolan.

    Emellertid om detta skulle införas vad ska vi använda oss för bedömning och vem/vilka ska kunna göra den? Här handlar det om siffror och då kan man avgöra vem som är bra och vem som är dålig. ett relativt enkelt sätt om du frågar mig. Därför måste det finnas utrymme för människor att växa och utvecklas. ( Det sker inte genom uppförande betyg). Ett sätt skulle kunna vara att hitta vad som motiverar den enskilde individen och där ifrån bygga vidare på personens egenskaper och möjligheter. Istället för trycka in alla i samma fack, med faktakunskaper och förvänta sig att det ska prestera, utan att ta hänsyn till människors olika behov och möjligheter.

    Om man ville från politiskt och ekonomiskt håll vilja se en sådan skola. Då skulle man för länge sedan, gett skolan alla resurser de behövde. Och det skulle leda till större bredd där fler fick möjligheten. Det är möjlighet att det är det man tror sker. Dock talar väl elitskolor emot detta. Det också en fråga man ställa sig vad är elit och vilka kunskaper skall man ha fått med sig då?

    Det finns massor av studenter som tycker att det viktigaste med högskolestudier är betyget. Och visst det kan vara en drivkraft, men då kan det lätt bli så att man väljer att ta genvägar för att uppnå resultaten. För varför väljer människor att gå en utbildning? Det finns det lika många svar på det, som varför människor väljer att gå till jobbet.

    Trevlig helg Eddy

    SvaraRadera
  2. Du väcker många och viktiga frågor Johan! Intressant. Viktgast och mest tankvärt tror jag är det du skriver om tidpunkten för det kritiska tänkandets införande i skolsystemet.

    Som det är nu är det först på högskolan, om ens då som man lär sig vara kritiskt till det man lär sig. Det måste komma in tidigare! Det är gymnasiets uppgift, om du frågar mig! Hade man lärt sig då hur man kan tänka kritiskt, och att man måste tänka kritiskt. Då hade allt sett mycket bättre ut på universitetet. Både för studenterna och för oss lärare!

    Sedan är det så klart svårt att få med sig alla professorer och andra som gjort karriär och uppnåt positioner på uppnådda kunskaper och resultat.

    Men om tillräckligt många inser att detta är viktigt går det inte att stoppa!

    Trevlig helg till dig med!

    SvaraRadera