Läser i dagens GP att det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia fyller 10 år idag och tänker att det passar som hand i handske för en bloggpost. Wikipedia är som jag ser det ett oslagbart verktyg i vardagen. Som lärare på högskolan är det också så som jag jag brukar förhålla mig till uppslagsverket, som ett användbart verktyg. Wikipedia har helt enkelt gjort mitt liv mycket enklare.
Tyvärr hör jag allt som oftast invändningar mot verktyget. Därför vill jag förklara varför jag tycker Wikipedia är bra, och föra fram mina tankar kring, till vad och hur man kan använda det. Samt inte minst sätta in uppslagverket i en kunskapsteoretisk kontext.
Till alla dem som reser invändningar mot Wikipedia vill jag säga att det inte finns några perfekta och felfria uppslagsverk. Även i Nationalecykopedin finns en hel massa fel (med varje utgåva jag fick på posten följde ett erratablad med rättelser till tidigare band, och nya fel upptäcks hela tiden). Det faktum att Nationalecyklopedin är tyckt på papper, ofta i en gedigen halvfransk utgåva, och framförallt eftersom dess innehåll författas av landets främsta auktoriteter på respektive område får långtgående konsekvenser som man sällan tänker på. Genom att innehållet så att säga är godkänt av experter så sänks graden av kritisk vaksamhet gentemot innehållet, och man blir som läsare därmed mer sårbar. Om, säger om, man litar blit till det som står där. Nationalecyklopedin underblåser på detta sätt en problematisk tendens i dagens samhälle att lägga sitt liv i experters händer, att förskjuta ansvaret någon annanstans.
Som källa i vetenskapliga arbeten eller studentuppsatser är Nationalecykopedin perfekt, men det handlar alltså inte om att den innehåller färre fel än nätbaserade källor. Nationalencyklopedin är en utmärkt källa eftersom det är ett fysiskt verk (ett går att kolla upp i efterhand) med en ansvarig utgivare (det är knutet till en specifik individ), men dessa egenskaper gör inte dess innehåll mer trovärdigt. Tror vi det är vi farligt ute, då har vi avsagt oss en del av vår autonomi. Tror vi blint på Nationalencyklopedin, då tappar vi en del av vår förmåga till självständigt, kritiskt tänkande. Det finns helt enkelt inga enkla lösningar. Det är vad jag vill säga.
Wikipedia är av samma skäl en dålig källa, som källa betraktad. Wikipedia är skapad, och växer fram genom frivilligt arbete, men artiklarna har inga namngvna författare, och dess innehåll förändras kontinuerligt. Därför finns ingen fysisk person som står bakom innehållet och skall man kolla upp källan kan den mycket väl ha ändrats (dessutom bygger det stora flertalet av posterna på traditionella källor, vilket ofta glöms bort när frågan diskuteras). Detta är också Wikipedias fördel och stora styrka, för hittar man felaktigheter kan man snabbt och enkelt rätta till dessa, vilket är problematiskt och tar tid i fallet Nationalencyklopedin.
Tror man att trovärdighet har med akademiska titlar att göra, då är man naiv. I bästa fall är det så, och det stämmer oftast, men det är ingen garanti. Därför, för att undvika problem, har alla allt att vinna på att öva upp sin kritiska förmåga. Och för att göra det skall man inte välja mellan antingen Wikipedia eller Nationalencyklopedin, man bör istället kolla upp innehållet i båda, och kanske i vissa fall konsultera en tredje källa. Gör man det har man gjort vad man kan för att eliminera felkällor, och man vaccinerar sig dessutom mot en problematisk auktoritetsbundenhet. Samtidigt övar man upp sin kritiska förmåga.
Om det är så som det står i artikeln, att man på högstadiet och gymnasiet tillåter eleverna att bara använda en enda källa, ja då spelar det ingen roll vilken de använder, det är lika illa vilket som. Om vi har en generation som växer upp, som inte har förmågan att tänka kritiskt, då är vi illa ute som samhälle betraktat. Då har den kollektiva garden sänkts och det är som att be om problem. Då står vi vidöppna för maktutövning och kan enkelt vilseledas.
Vad jag vill säga är att Wikipedia och Nationalencyklopedin båda är bra, men till olika saker, förutsatt att man inte väljer uteslutande en enda. Wikipedia är oslagbart som kunskapskälla, det går snabbt och man har (eftersom internet är oändligt) tillgång till långt fler uppslagsord om vad Nationalencyklopedin kan erbjuda. Där måste man hushålla med utrymmet, och experter är dessutom dyra.
Wikipedia är ett lysande exempel på ett fenomen som ligger helt i linje med denna bloggs kunskapsteoretiska ansatser och utgågspunkter, det är ett resultat av "the wisdom of crowds". Många kloka huvuden som samarbetar i en öppen och prestigelös anda (vilket anonymiteten på nätet främjar) är mer kreativ och fångar fler kunskaper än några få aldrig så kunniga experter, vilka dessutom måste han hänsyn till och bevaka uppnådda akademiska positioner.
Wikipedia är ett kollektivt minne, en bank att hämta kunskap från. Istället för att lagra kunskapen i sitt eget huvud kan man idag via sin mobiltetefon ta del av många männiksors samlade kunskaper och klokhet. Detta gör det möjligt att lägga sin energi på kritiskt tänkande, och om tillräckligt många gör så kommer vi att få ett samhälle som är mer långsiktigt hållbart.
Utan kritiskt tänkande är vi on a highway to hell, för att tala med AC/DC. Det handlar alltså inte om vilken som är den bästa källan, det handlar om hur man förhåller sig till de källor man använder! Svaren finns aldrig på ett ställe, utan på flera och det är i mellanrummen mellan källorna och inom ranem för ett kritiskt tänkande, som den långsiktigt hållbara kunskapen växer fram och den är per definition föränderlig. Kunskap är alltid en färskvara, den måste ständigt revideras, utvärderas och vårdas. Och ju fler som delar i den processen desto bättre.
Sensmoral: Det finns inga genvägar till den perfekta kunskapen!
Håller med dig. Wikipedia är en bra källa, men inte som den enda. Om man dessutom är medveten om att mängden personer som editerar gör att allt som sticker ut tas bort. Kvar blir sådant som det råder viss consensus kring.
SvaraRaderaViss oro finns också i det att det ändras ju så snabbt så den referenslänk man ger är inaktuell. Det finns vägar runt detta. Om du tittat under Tools (i den engelska versionen) så finns Cite och en del andra verktyg. Genom att använda Cite och den föreslagna ciiteringen så visar den till en "permalänk" till just den versionen som du läste just vid det tillfället. Även om den senare har justerats och fått ändringar eller tillägg.
Under Tools finns också verktyg för att sätta samman olika artiklar till ett häfte och genom att göra det så plockas namnen fram på de som varit med och editerat. Så om du gör ett häfte av en enda artikel så kan du få reda på åtminstone användarnnamnen på de som arbetat med artikeln.
Tid är också, som du skriver, en viktig faktor. Genom att enkelt hitta grundfakta (spetsigheter avslipade) och kan ägna tiden åt samtal och eller kritiskt reflektion. Eller kanske en fördjupande länk som ger ännu mer grund och tanke.
SvaraRaderaSå all information som är enkel att hitta tycker jag är bra information. Om den sedan ger vägar och möjlighet till fördjupning är den ännu bättre. Och allra bäst om det inte är den enda man använder.
Tack för initierade tips Lenarth! Wikipedia är ett utmärkt verktyg som gör min vardag enklare. Det som oroar mig är, vilket jag hoppas framgår ett slags utbredd bekvämlighet. Och den tycker jag mig se tecken på att den sprider sig i samhället. Det är en bekvämlighet som handlar om att bara för att det står där, så tar man det för sant. Utan att ens tänka tanken på att det skulle kunna vara på något annat sätt. Och det är ju aningen frustrerande, för det gör att ju lättare det är att vara kritisk, desto mindre blir den generella kompetensen i samhället av att vara just kritisk. Mycket märkligt. Kan det vara en variant på lätt fånget, lätt fögånget? Håller med om att lättillgänglig information är bäst, men det är oroande om detta är priset vi får betala. Eller är det ett uttryck för "information overload"? Hur som känns det alarmerande! Tänk om verktygen kunde fungera som du föreslår, som ett sätt att frigöra tid för kritiska samtal. Wow, vad häftigt. Det är den typen av tankar som håller mig igång. Den typen av drömmar!
SvaraRaderaJag är naiv kanske. Iaf påstår min fru att jag är godtrogen. Men jag tror faktiskt att en utgångspunkt faktisk kan vara en punkt att börja på för att gå vidare. Bättre med en kritiserad punkt att utgå från än att vara helt vilsen och inte veta var man skall börja.
SvaraRaderaPå så sätt kan Wikipedia vara en bra punkt att starta på, för att gå vidare. Men det förutsätter också att jag går vidare. Kanske först genom de länkar som författarna föreslår men senare också med andra. Och gärna andra med lite mer edge, som tar ställning, som får mig att själv fundera och tänka. Och gärna tillsammans med andra. I en mer samtalsanda. Där det inte finns en enda sanning som vi måste enas kring.
Det är ju en av anledningarna till svagheten hos Wikipedia. Att innehållet växer fram genom "diskussion", de som skriver måste till slut bli eniga och sams. Annars är det ju någon annan som tar bort eller rättar till efter sitt, Precis som i en diskussion..
Ett wikipedia som bygger på samtalsidéen, det vore något. Inte för jag vet hur den skulle se ut, men ...
Nu börjar vi snacka Lennarth! Det är ju något sådant jag far efter. Och påpekandet om utgångspunkten, det gillade jag. Vi behöver en punkt att utgå från, helt klart. Men den behöver också modereras och ställas i relation till ny information och därför spelar det inte, egentligen så stor roll om det är den bästa punkten. Det finns för mycket ängslighet i (den akademiska) världen. Jag menar ju att kunskap bara kan bedömas utifrån dess användbarhet, och då spelar det inte så stor roll vad/var man börjar.
SvaraRaderaEn Wikipedia som bygger på samtal, ett rörligt uppslagsverk där multipla röster kan samsas. Det vore något det! Vi får fundera vidare, helt klart! Kul!