tag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post4277592521926135184..comments2024-03-23T18:57:41.646+01:00Comments on Flyktlinjer: Lycka, som mål och medelEddyhttp://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comBlogger1125tag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-22873589987135363622012-03-01T15:15:15.183+01:002012-03-01T15:15:15.183+01:00Kanske kan man tänka så, att samhället ändras soci...Kanske kan man tänka så, att samhället ändras socialt i en annan takt än vad det ändras kulturellt, som t ex i lycko-föreställningar, som verkar vara mer segdragna (hur, när, var, med vad blir/är man lycklig?). Exempel: många människor är betydligt mer mobila och rörliga, men hemmen rustas, som var det för ett (evigt), bekvämt, bofast liv (är det inte ett bondesamhälles dröm?). Här får "hållbar" en speciell betydelse. Ett paradis efter döden har många avskaffat, men mycket likartade föreställningarna lever i lyckobilder av ett möjligt jordiskt tillstånd - där man är helt närvarande i nuet, gärna i naturen. I det himmelska paradiset finns heller ingen tid.. Men jo, just nu verkar "nöjdheten", förnöjsamheten, ha kommit tillbaka, efter att "nöjd" ett bra tag haft klang av "passiv" och improduktiv och "anta utmaningar", inte låta sig nöja, setts som viktigt. Kanske.Ann-Helennoreply@blogger.com