tag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post2099347575201615595..comments2024-03-23T18:57:41.646+01:00Comments on Flyktlinjer: Den tredje uppgiftenEddyhttp://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-37846322501439050722019-02-01T22:24:15.851+01:002019-02-01T22:24:15.851+01:00När jag ibland tittar in här brukar jag leka "...När jag ibland tittar in här brukar jag leka "KUNSKAPS"-bingo. Jag kollar hur om och hur många gånger du skriver ordet "KUNSKAP" i bloggposten. Jag får nästan alltid många träffar. Det går inte en bloggpost, eller ytterst få, där ordet inte finns med versaler.<br /><br />Jag är med, jag är för kunskap och bildning, att försöka förstå hur tankar och sammanhang sitter ihop, påverkas och påverkar.<br /><br />Men, jag tänker litegrann som man tänker när man läser skönlitteratur och författaren <b>beskriver</b> skeenden istället för att <b>gestalta</b> dem. Du skriver mycket om och att och varför när det gäller kunskap, att du har den, men du visar den aldrig, gestaltar den aldrig. Man undrar lite vilken kunskap det är som just <i>du</i> har.<br /><br />En reflektion bara, som kanske ger en impuls kring perspektiv.Camillanoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-71833504476402062612019-02-01T16:37:33.434+01:002019-02-01T16:37:33.434+01:00Att ställa de grundläggande frågor kanske kan hjäl...Att ställa de grundläggande frågor kanske kan hjälpa någon att tänka sig annorlunda liv ? Här är Andre Gorz från 1988.<br /><br />1.1. Arbetets ideologi<br /><br />Arbetet med ekonomiskt mål har inte alltid varit den dominerande mänskliga verksamheten. Det blev dominerande i stor skala, över hela samhället, först i och med industrikapitalismens uppkomst för cirka 200 år sedan. Tidigare, i de förmoderna samhällena under medeltid och forntid, liksom även i de förkapitalistiska samhällen som finns kvar idag, arbetade man mindre, ja mycket mindre än i våra dagar. Därför hade de första industrimännen på 1700- och 1800-talen stora svårigheter att förmå sin arbetskraft att komma och arbeta hela dagen lång, dag efter dag. De första fabrikörerna gick i konkurs på grund av detta.<br /><br />Det betyder att vad engelsmän och tyskar kallar "arbetsetik" och "arbetssamhället" är nya företeelser.<br /><br />Det utmärkande för "arbetssamhällena" är att arbetet där betraktas både som en moralisk plikt, som en samhällelig skyldighet och som den enda vägen till personlig framgång. Arbetsideologin tar för givet<br /><br />- att ju mer var och en arbetar, dess bättre blir det för alla;<br /><br />- att de som arbetar lite eller inte arbetar alls skadar kollektivet och inte förtjänar att vara medlemmar av det;<br /><br />- att den som arbetar bra kommer sig upp i samhället och att den som inte kommer sig upp har sig själv att skylla.<br /><br />Många av oss förblir djupt impregnerade av denna ideologi och det går knappt en dag utan att någon politiker, till höger eller till vänster, träder fram och uppmanar oss till arbete och hävdar att det är genom arbete vi ska övervinna den rådande krisen. För att "besegra arbetslösheten", tillägger man, måste vi arbeta mer och inte mindre.<br /><br /> <br /><br />1.2. Arbetsetikens kris<br /><br />I själva verket har arbetsetiken blivit föråldrad. Det är inte längre sant att för att producera mer måste man arbeta mer, inte heller att producera mer leder till att man lever bättre.<br /><br />Förbindelsen mellan mer och bättre är bruten; ty för många produkter eller tjänster är våra behov gott och väl täckta medan däremot många av våra otillfredsställda behov kommer att bli fyllda, inte genom att vi producerar mer utan genom att vi producerar på annat sätt, andra saker, eller genom att vi producerar mindre. Detta gäller särskilt för våra behov av luft, vatten, utrymme, tystnad, skönhet, tid, mänskliga kontakter.<br /><br />Det är inte heller sant att ju mer var och en arbetar, dess bättre blir det för alla. Den nuvarande krisen har satt igång en teknisk mutation av en omfattning och snabbhet som överträffar allt vi tidigare sett: den "mikroelektroniska revolutionen". Denna har till följd och till mål snabbt växande arbetsbesparingar, såväl i industrin som i administrationerna och tjänsterna. Växande produktion åstadkoms där med avtagande mängder arbete. Följden blir att den samhälleliga produktionsprocessen inte längre har behov av att alla arbetar heltid där. Arbetsetiken blir då omöjlig att tillämpa och arbetssamhället är i kris.<br /><br /> resten finns på https://www.marxists.org/svenska/gorz/1988/kef/bilaga.htm:<br />predrag<br /><br /> Alan Fordhttps://www.blogger.com/profile/18145656617531585004noreply@blogger.com