tag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post8118929121775151821..comments2024-03-23T18:57:41.646+01:00Comments on Flyktlinjer: Humaniora och ansvaret för lärandeEddyhttp://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-78327172588302992612016-02-08T12:58:00.701+01:002016-02-08T12:58:00.701+01:00Tack Eva! Dina tankar och reflektioner gör mig gla...Tack Eva! Dina tankar och reflektioner gör mig glad, och inspirerar till fortsatt bloggande. Det där med att vara krävande känner jag igen, och det är något jag brottas med. Det finns inga enkla samband eller förklaringar till att det är som det är, men det jag har mest problem med är att kunskapen och lärandet allt mer hamnar vid sidan av alla andra krav som ställs på verksamheten. Jag sökte mig till akademin för kunskapens skull, och jag förstår inte vad vi ska ha skolan till om inte kunskapen och lärandet är målet. Vi är alla offer för den synen på kunskap, och jag vet att dagens studenter ibland får oförtjänt kritik. Det är dock inte deras fel, och ledningen har sina riktlinjer att följa. Frustrationen handlar om att man som lärare känner sig som ett gummiband som tänjts ut till bristningsgränsen, utan att få gehör för ropen på hjälp. <br /><br />Mitt sätt att anpassa mig handlar om att fokusera på det som fungerar, och så har jag bloggen delvis som en ventil. Framförallt är dock Flyktlinjer en plats jag hämtar kraft från för skrivandet ger mer än det tar, och när det kommer frågor och synpunkter här som tvingar mig att tänka får jag ju syssla med kunskap och lärande. Det är som det i skolan och det svenska utbildningssystemet, men än så länge överväger fördelarna och så länge de gör det stannar jag kvar, för jag kan inte tänka mig ett bättre arbete.<br /><br />Alvesson har jag koll på, kan skriver mycket klokt om skolan och organiseringen av vår verksamhet.Eddyhttps://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-28760078641513224742016-02-08T12:23:32.762+01:002016-02-08T12:23:32.762+01:00Jag uppskattar din blogg mycket, den har blivit et...Jag uppskattar din blogg mycket, den har blivit ett bildningsmedel för mig. (Nu blev du väl glad?) Har läst den i många timmar sedan jul. Hur många vågar jag inte ens berätta för du skulle undra om har har ett liv i övrigt. Har sökt på bloggen på olika namn och du har skrivt om dem alla. Mycket intressanta inlägg må jag säga! Och så kan man nu komma till ett men. Ska jag göra det? Jo...<br /><br />Om du vore min lärare tror jag att du skulle vara mycket inspirerande. Men...i vissa lägen skulle jag nog kunna bli lite modlös och tappa geisten. Varför då? Du verkar ha lite av en "krävande ande". Förstår du? I slutändan bör man väl kräva mest av sig själv. Andra människor kan man ju inte styra och kräva så mycket av. De väljer själva. Om andra, främst studenter, i ditt tycke är lata/dumma/oförstående/omogna/ansvarslösa osv, så varför inte bara köra ditt race och vara stolt över ditt hårda jobb för KUNSKAPEN?<br /><br />Hoppas verkligen du förstår jag vill ha sagt. Du är uppenbarligen en engagerad lärare som säkert inspirerar många. Låt inte denna goda drivkraft smutsas ned av för mycket kravläggande och förväntningar utanför dig själv. Även den med de renaste och godaste ambitioner, motiv och intentioner har begränsad makt över sin omgivning. Kasta inte dina pärlor för svinen. <br /><br />Och om du invänder med att du inte har chansen att göra jobbet som du vill pga trycket från chefer, ekonomisk styrning osv, ja då ser jag bara två vägar, att avstå från jobbet eller anpassning. Det borde finnas en tredje väg men vad skulle den innebära? Kamp och strid till sista blodsdroppen? Går spelet överhuvudtaget att vinna? Har du läst Mats Alvessons Tomhetens triumf som kom 2006? <br /><br />EvaAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-11385659020206484482016-02-08T08:13:07.783+01:002016-02-08T08:13:07.783+01:00Självklart inte Camilla! Ingen kulturell miljö är ...Självklart inte Camilla! Ingen kulturell miljö är immun mot skandaler och korruption. Men om kunskapen och förmågan att tänka kritiskt samt kompetensen att hantera komplexitet tydligare stod i centrum, om man samverkade mer över ämnesgränserna och lyssnade med på humanvetenskaplig kunskap skulle risken minska. Pengar och prestige korrumperar, det var kanske en nyhet för starkt prestationsinriktade KI forskare, men det är allmängods och ingen nyhet för humanvetenskapligt skolade forskare.Eddyhttps://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-55617826068705439402016-02-07T23:01:28.886+01:002016-02-07T23:01:28.886+01:00Jag tror inte humaniora som ämnesområde är immunt ...Jag tror inte humaniora som ämnesområde är immunt mot skandaler som den KI har att hantera nu. Den har inte med ämnesområde att göra. Den har med makt och status att göra. Och pengar.<br /><br />Det är väl isåfall den lägre statusen och de inte alltför flödande penningapåsarna över humaniora som minskar riskerna, inte ämnet i sig. Det är nog något att vara glad över, det håller psykopater borta.Camillahttp://triloger.senoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-35490194858487050902016-02-07T20:49:50.855+01:002016-02-07T20:49:50.855+01:00Tack för kloka och tankeväckande reflektioner. För...Tack för kloka och tankeväckande reflektioner. Försöker svara i en ny bloggpost Eva.Eddyhttps://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-76674169985926003472016-02-07T20:34:33.774+01:002016-02-07T20:34:33.774+01:00Det verkar finnas olika synsätt både bland student...Det verkar finnas olika synsätt både bland studenter och universitetslärare vad gäller syftet oh nyttan med föreläsningar och seminarier. Vissa studenter avstår helst alla moment som inte är obligatoriska. När jag nyfiket frågat varför så får jag oftast svaret att man ändå bara tenterar kurslitteraturen så vad som helst som sägs på en föreläsning eller seminarium är onödigt. Blir så fövånad över det resonemanget. Trodde att den intressanta kunskapen inte enbart var fixerad och färdig i kursböckerna utan delvis kunde skapas i dialog med lärare och studenter. Själva mötet kring ett ämne är ju intressant. Men det beror ju på kunskapssynen om man tycker så. <br /><br />Även lärare kan tycka det är ointressant att undervisa i vissa lägen vilket visar sig tydligt när han eller hon kan fälla kommentaren "Den här föreläsningen är inte så viktig men kul att ni kom. Jag kommer bara att ta upp det som redan står i kurslitteraturen. Om ni har frågor så kan vi ta dem de sista fem minuterna." Det är så knepigt sådant där, det är som om livet som student bara skulle vara en enda boklista att ta sig igenom och helst utan kontakt med andra, helst inte ens med en lärare. Om man inte bara tar sig igenom några tusen sidor litteratur utan handledning så finns attityden både bland lärare och (extra smarta?) kursare att man inte är tillräckligt intresserad. <br /><br />Jag tror att många studenters önskemål om mer pedagogisk undervisning lätt kan uppfattas som att man vill bli mer servad som student. I vissa fall kanske det stämmer men kan det inte också röra sig om att man vill få till en undervisningssituation som bygger mer på möten och samtal kring ämnet? <br /><br />Eva Anonymousnoreply@blogger.com