tag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post6433204747058238072..comments2024-03-23T18:57:41.646+01:00Comments on Flyktlinjer: Verkligheten, en relation? Del ett.Eddyhttp://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-64298884798059115722016-10-18T07:28:22.205+02:002016-10-18T07:28:22.205+02:00Jag söker också sanningen. Min forskning handlar o...Jag söker också sanningen. Min forskning handlar om att försöka förstå verkligheten, med fokus på kultur som är en aspekt av den komplexa helhet som andra forskare studerar utifrån andra perspektiv.<br /><br />Skillnaden mellan Tegmark och Danielsson, liksom mellan Tännsjö och Ruin är klassisk och har delat vetenskapssamhället sedan Sokrates. Antingen upptäcks sanningen eller så är den skapad. Ingen anser sig ha tillgång till hela sanningen, det är inte det kontroverserna handlar om, utan om forskningens ontologiska utgångspunkter.Eddyhttps://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-24040106183076697102016-10-17T10:07:33.730+02:002016-10-17T10:07:33.730+02:00Jag vet inte om Tegmark utgår från att han upptäck...Jag <i>vet</i> inte om Tegmark utgår från att han upptäcker sanningen (hans beskrivningar av flera olika former av parallella universum tycks inte som "sanningar", utan snarare hypoteser att undersöka), eller att Danielsson bara ägnar sig åt att undersöka, utan att ha någon uppfattning om det finns "en sanning" eller inte. (Faktiskt tycker jag det är väldigt märkligt uttryck det där "en sanning", vad är det?). Jag gissar att båda på något sätt tänker sig att de försöker begripa hur världen hänger ihop. Jag är inte heller säker på vad du refererar till när du säger "debatterar sanningen", kan du ge ett exempel på en sån debatt?<br /><br />Men, både Ruin och Tännsjö säger <i>explicit</i> i det här Filosofiska Rummet att de letar efter <i>sanningen</i>. De tycks mest oense om sättet att gå tillväga.<br /><br />Camillahttp://triloger.senoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-41912224013463599942016-10-17T08:24:10.905+02:002016-10-17T08:24:10.905+02:00Ja det är intressant Camilla, och även viktigt det...Ja det är intressant Camilla, och även viktigt detta. Hur vi ser på kunskap och vad som är god vetenskap påverkar samhället och framtiden, för det stängs och öppnas vägar hela tiden. Verkligheten är som den är, och det finns ingen möjlighet för någon att ställa sig vid sidan av och objektivt bedöma vad som är sant och riktigt. Skillnaden ligger i övertygelsen om vad som GÅR att veta, och jag uppfattar det som att Max Tegmark utgår från att han upptäcker sanningen, medan Danielsson undersöker världen. Båda prövar hypoteser men arbetar med helt olika utgångspunkter, liksom Ruin och Tännsjö. <br /><br />När jag slår fast saker gör jag det här och nu för att kunna driva resonemangen vidare, inte för att resa anspråk på att sitta inne med sanningen. Jag vill vara tydlig med var jag står, men är alltid öppen för att ändra ståndpunkt. Jag bevisar inget, jag undersöker kulturen jag lever i. Det är skillnad mellan att diskutera hypoteser och att debattera sanningar. Ytligt sett ser det kanske ut som samma sak, men skillnaden är diametral, om man går på djupet.Eddyhttps://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-80812527124209490252016-10-14T13:53:11.163+02:002016-10-14T13:53:11.163+02:00Det är intressant det du skriver. Jag upplevde int...Det är intressant det du skriver. Jag upplevde inte alls att Tännsjö ansåg sig veta hur det är. Både Ruin och Tännsjö var överens om att de sökte en sanning, och Tännsjö sa visserligen att han var övertygad om att det fanns (finns) någon sanning man kan komma fram till. Jag minns inte riktigt om Ruin sa att han inte visste, eller att han inte trodde på det, eller om han inte sa något mer än kritiserade Tännsjö, jag får lyssna igen. Men att t ex att man inte tror det finns en sanning, är ju också att anse sig veta. Men som sagt, där minns jag inte vad han sa.<br /><br />Men, att leta efter en sanning och tro att det finns en (vad det nu handlar om) är inte samma sak som att veta den.<br /><br />Tegmark och Danielsson brukar väl munhuggas om huruvida matematiken är upptäckt eller uppfunnen. Men att den är ett språk, eller verktyg, det kan man väl säga är man har samma syn på saken. Att säga att matematik <i>är</i> verkligheten, det tycker jag är intressant. Och kanske är Tegmark övertygad om det. Men jag tolkar både honom och Danielsson som att de prövar hypoteser. Det är inte detsamma som säga sig absolut veta, så upplever jag inte Tegmark i t ex Vårt matematiska universum, där upplever jag mer att "om det är så att ... då kunde det vara detta". Prövningar.<br /><br />Det som jag började med, som intressant, det är att jag ju ofta upplever att <i>du</i> slår fast sanningar om hur det ena eller andra är. Jag har påpekat det någon gång, och uppfattar att du säger att du inte har sådana avsikter, utan att det ungefär är "samtalsämnen". Och precis så uppfattar jag Tegmark, Danielsson, Tännsjö också, att det är samtalsämnen, föremål för diskussioner, vridande och vändande på fakta och argument.<br /><br />Visst är det lustigt hur vi uppfattar hur någon "slår fast" saker, fast det kanske inte är avsikten. Man kan undra varför man uppfattar det så.<br /><br />Camillahttp://triloger.senoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-68980102615849875572016-10-13T06:10:28.231+02:002016-10-13T06:10:28.231+02:00Jag är ingen siffermänniska Camilla, men jag är hy...Jag är ingen siffermänniska Camilla, men jag är hyfsat bevandrad och har en god förståelse för logiken bakom. Räkna är jag dålig på, men när jag lyssnar på naturvetare hör jag tydligt att det finns två läger. Det dominerande, med Max Tegmark i spetsen, som utgår från att matematiken är det språk som verkligheten är skriven på, att matematiken ÄR verkligheten. Och det andra, som Ulf Danielsson (och fysikerna som nämns här) där matematik betraktas som ett verktyg. <br /><br />Den som anser sig ha tillgång till verkligheten i ren form är stängd för samtal, för hen vet hur det är. Den uppdelningen blev tydlig i samtalet mellan Tännsjö och Ruin, där Tännsjös sätt att tänka liknar Tegmarks.Eddyhttps://www.blogger.com/profile/15604918466067481109noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2918475087448292262.post-12726759985708577712016-10-12T12:26:41.381+02:002016-10-12T12:26:41.381+02:00Det är många saker jag kommer att tänka på.
Förs...Det är många saker jag kommer att tänka på. <br /><br />Först tänker jag att de du kallar <i>tillblivelseprocess, rörelse, förändring</i> brukar fysiker och matematiker kalla <i>differentialekvationer</i>, eller <i>dynamiska system</i>. Eller det är kanske ingenjörer, förresten, som är mest vana vid övergångar mellan teori och praktik, att tillämpa teorier, att approximera och se osäkerheter. Vad vet jag. Jag är inte helt säker på vad du är ute efter med den här texten, vad vill du säga? Rubriken antyder något om att verkligheten inte är så lätt att fånga som man kanske kan förledas att tro när man stirrar på ekvationer, t ex?<br /><br />Men, jag undrar vilka fysiker, t ex, det är som <i>slår fast</i> något om verkligheten? Jag börjar misstänka att det finns ett gap här. Ju mer man kan om något, desto mer ser man vad man inte kan. Det gäller väl alla områden antar jag. Och när man kan extremt mycket om teoretisk fysik t ex (vilket jag inte kan) antar jag att man blir rent förvirrad över hur det ser ut, och att alla teorier är att betrakta som temporära tuvor i universums träsk, där man kan stå ett tag och titta ut.<br /><br />Fast, med en analogi skulle jag säga att det inte är konstigt alls att verkligheten kan se ut på ett sätt för någon observatör och på ett annat, eller inte alls, för en annan observatör. Man kan tänka på ett nät. Om en observatör har ett finmaskigt nät och en ett grovmaskigt, kommer saker som är mindre än maskorna i det grova nätet men större än det i det finmaskiga, att helt enkelt fångas olika av de olika observatörerna. Varför man har olika nät? Tja, man kan ju se saker från olika vinklar, i olika hastigheter, från alla möjliga håll. Man kan vara bländad, man kan ha olika syn. Det visar inte nödvändigtvis att "verkligheten" i inte finns. T ex.<br /><br />Men ... om man inte med något verktygs hjälp, t ex matematiken eller andra kunskaper, kan skapa sådana abstrakta bilder, kommer allting förstås att framstå som total magi.<br /><br />Så svaret på frågan <i>"Är detta ens kunskap som gör människan bättre skickad att ta hand om sig själv och det samhälle som alla är beroende av? "</i> är tveklöst <b>Ja</b>. Att förflytta gränserna är ohyggligt viktigt för att tänja vår förmåga att se och att tänka. Och den förmågan behövs för människan och samhället.<br /><br />Jag hävdar med en dåres envishet att all slags utforskning, rymden, mikrokosmos, vad det än är, i grund och botten handlar om att förstå oss själva och vår värld. <br /><br />Fö lyssnade jag på ett filosofiska rummet med Torbjörn Tännsjö och Hans Ruin, och det var ohyggligt intressant på slutet när de kom ihop sig om frågan kring nyttan med extrema och abstrakta tankeexperiment. Men det får jag återkomma till.Camillahttp://triloger.senoreply@blogger.com