torsdag 30 maj 2019

En lärares tankar om en bra hemtenta

Igår examinerades årets sista uppsatser och idag ska den näst sista hemtentainlämningen kommenteras. Det akademiska året 2018/2019 sjunger på sista versen, även om det fortfarande finns massor kvar att göra innan det är dags för semester. Det har varit ett bra år på många olika sätt och även om jag verkligen behöver semester och ledighet känner jag inte som jag allt oftare gjort vid den här tiden på året; som om jag inte orkar ett år till. Detta år kan jag redan nu, innan ledigheten, känna att jag längtar tillbaka in i matchen. Även om jag är oerhört trött just nu kan jag vila i den känslan, och den hjälper mig att hitta inspiration i arbetet med att kommentera hemtentan som är den första examinerande inlämningsuppgiften som studenterna skriver på utbildningen. För många är det första gången man blir bedömd med utgångspunkt i akademiska krav på kritisk förmåga och självständighet. Det som ska kommenteras är med andra ord en typ av text som jag som lärare, forskare och författare inte alltid finner inspirerande att läsa. Detta är jag helt med på och jag förstår så klart att det inte går att ställa allt för höga krav på studenterna. Jag kan dock aldrig läsa någon text utan att läsa den som en helt färdig och publicerbar text. När jag kommenterar texterna vill jag dock visa studenterna hur deras text blir läst av en akademisk skolad lärare. Jag talar aldrig om hur man ska göra eller vad man måste eller inte får göra. Mina kommentarer handlar alltid om hur man kan och bör tänka för att texten ska bli så bra som möjligt, eftersom det är enda sättet att utvecklas som student och skribent. Det är omöjligt att utveckla kritiskt självständiga förmågor genom att följa instruktioner.

Min vana trogen delar jag med mig av kommentarerna vilka som vanligt är allmänt hållna och därför fungerar som inspiration in för hemtentainlämningar på olika kurser i olika ämnen. Liksom läroboken jag håller på att skriva handlar det om generiska kunskaper och allmänna råd om vad man bör tänka på när man skriver och läser igenom sin text innan den laddas upp eller lämnas in.

Det första jag vill säga (igen, för jag skrev det i uppgiften) är följande: Skriv namn överst på pappret! Inte i första hand för att visa vem som skrivit texten, utan för att tillägna sig vanan att alltid skriva texter som ger läsaren all information som läsaren behöver för att förstå vem som skrivit den, vad den handlar och vart den hör hemma. Det gäller all skriftlig kommunikation överallt, därför är det viktigt även om ingen blir underkänd om man missar det. Lämnar man in en CV eller ansökan om ett jobb man vill ha och glömmer skriva namn får man dock inte jobbet. Tänk på det. Jag brukar säga att en bra text ska man kunna hitta ute på gatan och ändå förstå vad det är för typ av text, vem som skrivit, den, var den hör hemma och vad författaren vill förmedla för kunskaper.

Tänk på att alla bra texter ska alla kunna läsa med behållning. Tänk därför inte att det är din lärare du riktar dig till för att få godkänt på kursen. Börja inte mitt i en tanke. Lägg dig vinn om att inleda på ett sätt som fångar läsarens intresse för ämnet och kunskaperna som du vill förmedla. Underskatta inte vikten av en väl genomtänkt struktur i upplägget. Även det inte är ett krav är det alltid bra att börja med en introducerande inledning som leder läsaren in i tankarna och redovisningen av kunskapen. Och avsluta med en kort reflektion.

Även om språket inte bedöms är det avgörande att det fungerar. Alldeles för många slarvar med korrekturläsningen av texten och jag misstänker att vissa inte ens har läst igenom texten själv innan den lämnats in. Det är omöjligt att skriva en bra text utan att också läsa den noga, både med fokus på innehållet och språket. En av mina lärare sa en gång till mig att ingen vet hur mycket arbete som ligger bakom en välskriven text. Det krävs övning för att utvecklas och hemtentorna är ett led i utbildningen som avslutas med ett examensarbete. Ta därför vara på alla chanser att skriva, läsa och utvecklas. Om inte du orkar, vill eller förstår varför du ska läsa texten kommer ingen som inte är tvingad till det att läsa den. Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att man förstår detta.

När det gäller texten och dess innehåll är det viktigt att man i arbetet med hemtentor förstår att läraren vet att ni har tillgång till boken och att ni kan läsa. Referera därför så lite som möjligt. Återberätta inte bara det du har läst. Det kan vem som helst göra. Det som bedöms är dina kunskaper och din förmåga att förklara vad du har lärt dig med egna ord. En bra hemtenta är resonerande och det framgår tydligt vem som säger vad och med stöd i vilka argument eller källor. Ta inte för givet att den som läser förstå eller vet. Ta ansvar för texten och dess innehåll och ta även din roll som förmedlare av kunskap på allvar. Skriver du bara för att få godkänt blir det aldrig bra. Du måste vilja något med texten och låta viljan att veta lysa igenom och driva texten framåt. Bara så kan det blir riktigt bra.

I en hemtenta förväntas man förhålla sig aktiv till innehållet i texten man läser. Man ska visa på prov på kritisk förmåga och självständighet. Vad innebär det som står i boken? Hur kan kunskapen användas, ute i samhället utanför kursen? Har du egna erfarenheter av liknade saker är det bra att resonera kring dessa; dock inte anekdotiskt och fristående från kurslitteraturen. Återigen är det din förmåga som kunskapsförmedlare och författare som bedöms. Visa hur du tänker och motivera varför. Skriv inte enligt mig eller jag anser, i alla fall inte utan att noga gå igenom skälen för din åsikt. Vem anser något? Varför, och på vilka grunder? Hur förhåller sig olika författare, texter och påståenden till varandra? Leta efter och diskutera korrelationer och inkonsekvenser. Diskutera innehållet och förhåll dig inte passiv till texterna du läser (eller skriver).

När det gäller referenser i löpande text är det en svårt konst som få behärskar. Det ställs därför inga jättehöga krav på detta i början av utbildningen, men det är viktigt att man förstår att refererande är en nyckelkompetens i den akademiska världen. Tänk på att aldrig referera slentrianmässigt eller passivt, med ett efternamn och ett årtal inom parentes i slutet av varje stycke eller liknande. Ingenting blir sant för att det står i en bok. Och allmänna påståenden kan och får aldrig refereras till bara med hänvisning till en text. Vem säger det som hävdas, och på vilka grunder? Det måste tydligt framgå av din text. Ingen författare kan friskriva sig genom att det är någon annan som hävdar det som påstås. Återigen, det är dina kunskaper som bedöms och du ska bara skriva sådant som du själv förstår och kan försvara med egna ord. Transparens är avgörande! Läsaren ska inte behöva läsa texterna du har läst för att förstå sin text. All information som krävs måste du förmedla till läsaren med dina egna ord.

Det som bedöms när jag som lärare läser texter som studenter skriver är textens unika kunskapsbidrag och studentens personliga förmåga att förmedla vad man lärt sig på ett begripligt sätt. Därför är alla inslag i texten som liknar referat år rena återgivningar, redogörelser för vad som ska komma eller utvikningar som inte har med ämnet att göra, överflödiga. Ett gott råd är att tänka att man skriver för någon som går en annan kurs på högskolan och att man ska förklara för den studenten vad man har lärt sig. Se dig som lärare och skriv en undervisande text. Redovisa inte vad du har läst, förklara vad du kan med egna ord och argumentera för kunskapen du tillägnat dig så blir det bra och när du fortsätter skriva på det sättet utvecklas du både som författare och tänkare, vilket är nödvändigt för att kunna skriva ett bra examensarbete i slutet av utbildningen.

Det jag försökt visa är att hemtentan inte är enbart en isolerad uppgift och unikt examinerande tillfälle som man sedan lämnar och riktar fokus mot nästa uppgift. Progression i utbildningen handlar om att lyssna på kritik, dra lärdom av sina misstag och hela tiden utvecklas genom att se alla inlämningar och examinerande moment som ett led i arbetet med att tillägna sig förmågan att tänka och skriva kritisk, självständigt och transparent resonerande. Den förmågan har man nytta av överallt och under resten av livet, oavsett vad man gör efter utbildningen.

Tänk inte att det finns en manual eller någon rättningsmall. Lärarna på högskolan bedömer inlämningarna och lämnar ett utlåtande, vi rättar inte texten eller talar om hur man ska göra. Orsaken till det är att det inte finns ett enda sätt att lösa den här typen av uppgifter.

Inga kommentarer: