Det är bara en känsla, min egen högst personliga upplevelse, jag här tänkte extrapolera utifrån. Samtidigt är jag forskare och har läst om och studerat kultur i många år. Jag är både privatperson med ett vanligt liv som alla andra och en forskare som aldrig riktigt kan stänga av den kulturvetenskapliga radarn. Känslan jag har är med andra ord personlig, men den tangerar mitt forskningsområde. Jag hävdar inte att jag har rätt, jag vet och vill vara tydlig med att jag mycket väl kan ha fel; det jag säger är dock inte helt gripet ur luften.
Julen handlar det om och känslan jag har är att i alla fall upptakten till årets jul, kommersen kring den hypade storhelgen, tappat i intensitet i förhållande till tidigare år. Kanske handlar det om att fler handlar mer på nätet; det får ekonomerna analysera efter jul. Min upplevelse är dock att någonting har hänt med julstämningen. För tre år sedan skrev jag en bloggpost som lästes av många och som fångades upp av Expressen, om årets julklapp. Då var det närmast hysteriskt, redan i november. Sedan har det mattats av, tycker jag. Julsångerna tränger sig inte på riktigt lika mycket och ofta, och det offentliga julpyntet har tappat sin glans. Allt fler verkar bry sig allt mindre. Klappar och mat verkar fortfarande vara i fokus, men det faktum att årets julklapp var second hand kanske säger något om vart vi är på väg. Julen är en sammanhållen helhet, den går inte att effektivisera eller reducera till en eller ett enda, viktigaste inslag.
På senare år har julen, liksom för övrigt allt annat, kommit att effektiviseras allt mer. Nu äter jag inte kött längre, men så sent som förra året kändes det otänkbart att inte steka och griljera en julskinka. Har inte kollat så noga i butiken, men det har inte varit helt lätt att få tag i en okokt skinka på senare år. Köttbullarna har jag i år ersatt med sojabullar, vilket känns okej (för att det är vegetariskt), men jag tycker man ska göra så mycket som möjligt av maten själv. När allt mer halvfabrikat smyger sig in i huset och upp på bordet smyger sig samtidigt allt mer av det som är JULEN ut. Julstämning går inte att köpas för pengar, den skapas mellan människor som verkligen bryr sig om varandra och upplevelsen man delar.
Kvällen innan jul ska man sitta uppe, äta knäck, slå in julklappar och klä granen. Julen är en högtid man vakar in. Eller det är i alla fall så jag ser på julen, trots att det var länge sedan jag brydde mig om den egentligen. Idag har Bingolotto tagit över och man tittar på människor som lajvar något slags dröm en jul som allt fler har allt färre egna upplevelser av. Jag ser på sociala nätverk att många klädde granen redan i början av december och jag antar att den redan innan julafton börjat barra. Många verkar vara trötta på högtiden redan innan den stora dagen. Julen har allt mer utvecklats till ett tvång, ett nödvändigt ont. Bara de verkliga entusiasterna håller krampaktigt liv i traditionen genom att köpa fler ljus, mer tomtar och glitter och julsånger och vad det nu kan vara.
Handen på hjärtat, ärligt, vad betyder julen för dig IDAG? Vad är det du ser fram emot och planerar för? Vad är det vi firar egentligen; när allt fler av julens komponenter lejs ut och görs och genomförs av andra än oss själva är det då jul vi firar, till åminnelse och vördnad inför Jesus födelse? Jag är inte troende, men jag ser ändå ett värde i att vårda traditioner. Den jul som firas idag känns allt mer som något som pågår i en parallell verklighet, vid sidan av. I takt med att reklamkanalerna fläskar på med extra allt tappar jag allt mer intresset av att försöka hålla drömmen om en jul som en gång var vid liv. Det har alltid varit stressigt och minnet av barndomens jular är falskt, men då, på 1900-talet kändes det ändå som julen var på riktigt. Handlarna erbjöd sina varor och tjänster och samverkade med kunderna för att skapa julstämning. Idag känns det mer och mer som vilken kampanj som helst som man konkurrerar om att få ut så mycket som möjligt ur. Och redan på juldagen börjar rean, och sedan riktas allt fokus mot nyår.
För att orka med pressen på jobbet kanske det framstår som en god idé att köpa den färdiglagade maten på nätet, liksom julklapparna. Julkorten blir färre och färre när allt fler använder sig av Facebooks färdiga hälsningar. Mellan reklamen för alla nya nätkasinon gör ICA reklam för en jul som allt fler tror allt mindre på, en jul som idag bara existerar i äldre människors drömmar. Min poäng är att när julen inte längre firas för MIN egen skull, och när banden till traditionens ursprung klippts av och man försöker återskapa något man bara har vaga uppfattningar om vad det är, är det bara en tidsfråga innan allt det som nu för de flesta framstår som helt självklart upplöses och rinner som sand mellan fingrarna.
Det gäller nu inte bara julen, utan även demokratin, anständigheten, solidariteten, sanningen och klimatet samt livet på jorden. Vi får inte den värld vi drömmer om och önskar oss, vi får vad vi förtjänar. Nästa år får vi sänkt skatt och ju mer man redan har desto mer får man. Och vi har ännu inte lyckats enas om nästa regering. Julen 2018 kommer jag att fria i lugn och ro, åt att i eftertanke reflektera över vad som verkligen betyder något och är viktigt i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar