En sak talas det på tok för lite om, både i valrörelsen och annars. En fråga som förr eller senare måste adresseras, inte bara för miljöns skull utan även för demokratins och livets på jorden skull, är företagens ansvar och makt. För varje dag som går flyttas makt från folket och politikerna till företagen, där den ansamlas och växer i takt med att företagen växer. På område efter område skapas genom marknadens logik och jakten på tillväxt, monopolliknande situationer där en eller ett fåtal aktörer dominerar. Mångfalden utarmas när jakten på konkurrensfördelar tvingar fram effektivitet i alla led. Företagen, den så kallade marknaden och kapitalismen som system anklagas ibland för att vara omoraliska, men det är ett feltänk; företag är amoraliska. Kapitalismen är inte omoralisk, men den saknar moral. Företagens, marknadens och tillväxtens uppgift är att förmera kapital och generera vinst. Allt vore frid och fröjd om det bara handlade om pengar, men så är det nu inte. Pengar är makt, och makt innebär agens. Och så länge vi inte talar om detta skjuter mänskilgeten ett gigantiskt och stadigt växande problem framför sig och gamblar med förutsättningarna för liv på jorden.
Företag är resultatet av samverkan, organisationer skapade av människor, för människor. Samma gäller politiken och myndigheter samt överstatliga organ som också är skapade av människor för människor. Huruvida djuren, naturen har rättigheter är en fråga som människor tagit sig rätten att bestämma över; men, och det är detta som är min poäng, eftersom människan är lika beroende som djuren och naturen av att livsbetingelserna för livet på jorden inte äventyras är det inte riktigt så enkelt. Företagen har idag inte bara en ENORM makt (stora multinationella företag förfogar över mer makt än många länder), de utövar också en GIGANTISK miljöpåverkan. Därför är detta en viktig fråga att adressera; ju förr desto bättre. Tyvärr har företagen och kapitalismens förespråkare blockerat frågan genom att ställa kapitalismen som system mot kommunismen, vilket visar på ekonomins förmåga att påverka tänkandet.
Kritik mot företagens makt och miljöpåverkan, eller företagens syn på människor, moral och så vidare, är inte kommunistpropaganda. Det är en överlevnadsfråga som angår allt och alla. Ekonomin är en drivkraft lika potent och svår att kontrollera som kärnkraften och förenad med minst lika många och allvarliga risker. Ignoransen och ensidigheten i diskussionen hos en del högerdebattörer är häpnadsväckande naiv. Kapitalismen är varken ond eller god, den saknar helt moral och bryr sig ENDAST om en enda sak: Vinstmaximering. Detta betyder att när företagen släpps in i skolan och vården suger den hänsynslöst så mycket "blod" som det bara går, utan att äventyra fortsatt tillgång på "blod", ut systemen. Naturen skövlas också utan betänkligheter. Regnskogen huggs ner, haven smutsas ner och utsläppen av koldioxid tar företagen bara ansvar för om de tvingas till det; antingen av konsumenterna eller av politikerna. Diskussionen skulle kunna fortsätta och exemplen på huvudlösa konsekvenser av ekonomins primat kan radas upp: Färska handplockade räkor som säljs i har flugits kors och tvärs över jorden för att fiskas, kokas, skalas och paketeras där priset för respektive delaspekt är lägst, till exempel. Eller kött, som produceras under fullkomligt vidriga förhållanden för djuren, människorna och miljön för att möta konsumenternas efterfrågan på lägsta möjliga pris, utan att behöva ta hänsyn eller få kunskap om vad det får för konsekvenser. Det tar inte slut, och för varje dag som går trimmas systemet och ökar effektiviteten i enlighet med marknadens lagar.
Kritik mot företagens makt och miljöpåverkan, eller företagens syn på människor, moral och så vidare, är inte kommunistpropaganda. Det är en överlevnadsfråga som angår allt och alla. Ekonomin är en drivkraft lika potent och svår att kontrollera som kärnkraften och förenad med minst lika många och allvarliga risker. Ignoransen och ensidigheten i diskussionen hos en del högerdebattörer är häpnadsväckande naiv. Kapitalismen är varken ond eller god, den saknar helt moral och bryr sig ENDAST om en enda sak: Vinstmaximering. Detta betyder att när företagen släpps in i skolan och vården suger den hänsynslöst så mycket "blod" som det bara går, utan att äventyra fortsatt tillgång på "blod", ut systemen. Naturen skövlas också utan betänkligheter. Regnskogen huggs ner, haven smutsas ner och utsläppen av koldioxid tar företagen bara ansvar för om de tvingas till det; antingen av konsumenterna eller av politikerna. Diskussionen skulle kunna fortsätta och exemplen på huvudlösa konsekvenser av ekonomins primat kan radas upp: Färska handplockade räkor som säljs i har flugits kors och tvärs över jorden för att fiskas, kokas, skalas och paketeras där priset för respektive delaspekt är lägst, till exempel. Eller kött, som produceras under fullkomligt vidriga förhållanden för djuren, människorna och miljön för att möta konsumenternas efterfrågan på lägsta möjliga pris, utan att behöva ta hänsyn eller få kunskap om vad det får för konsekvenser. Det tar inte slut, och för varje dag som går trimmas systemet och ökar effektiviteten i enlighet med marknadens lagar.
Multinationella företag har idag makt över politiken. Det är därför vi inget hör från företagen i valrörelsen. Det är ingen hemlighet att Svenskt Näringsliv fört samtal med SD, vars omoraliska inställning till politiken rimmar väl med företegens avsaknad av moral. Båda aktörerna är ute efter makt så det är en match in heaven. På vems uppdag och i vems intresse förs dagens skattesänkarpolitik; i vems långsiktiga intresse ligger det att flytta makt från medborgarna till företagen, vilket är konsekvensen av att skatten sänks? Politiker talar vackert om handfast och ansvarsfullt ledarskap, men skatten är det enda medlet för makt som politikerna har. Sänkt skatt leder till MINSKAD politisk makt, vilket är minst sagt olyckligt i en tid när livet på jorden är i desperat behov av kraftfulla politiska åtgärder. Den elefanten i rummet måste vi förr eller senare ta hänsyn till och göra något åt.
Jag slutar där (för att inte texten ska svämma över alla bräddar), även om jag bara skrapat lite på ytan; men jag tror att jag i alla fall väckt några tankar genom att visa på samband som man inte alltid tänker på. Och det finns anledning att återkomma till dessa frågor många gånger framöver, oavsett hur det går i valet.
Jag slutar där (för att inte texten ska svämma över alla bräddar), även om jag bara skrapat lite på ytan; men jag tror att jag i alla fall väckt några tankar genom att visa på samband som man inte alltid tänker på. Och det finns anledning att återkomma till dessa frågor många gånger framöver, oavsett hur det går i valet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar