Språkfilosofiska reflektioner 8

Att reflektera över språk är en ganska speciell verksamhet, för reflekterandet utförs med hjälp av språk. Om språk, med språk, alltså. Samma gäller för studier av kultur, som utförs mitt i det som studerar, med hjälp av det som studeras. För att lyckas krävs andra kompetenser än, till exempel, inom naturvetenskapen, andra verktyg och metoder. Och så måste man ta i beaktande att alla blir delaktiga i och påverkar processen genom att alla som läser och tar till sig kunskaperna om språk och kultur själva använder språket och lever i kulturen som studerats. Ingen kan därför bli expert på språk, eller på kultur, man kan bara vara mer eller mindre kompetent i handhavandet. Kunskap om språk är kunskap om vardagen så som den levs. Språket kan med andra ord aldrig förstås utanför sitt sammanhang, eller de assemblage, för att använda en term hämtad från Deleuze och Guattaris verktygslåda, som språket utgör en del av. Språket är handling-och-information, betraktat som en helhet, en ömsesidig process av blivande. Språket förändras och förändrar.

These acts seem to be defined as the set of all incorporeal transformations current in a given society and attributed to the bodies of that society. We may take the word "body" in its broadest sense (there are mental bodies, souls are bodies, etc.). We must, however, distinguish between the actions and passions affecting those bodies, and acts, which are only noncorporeal attributes or the "expressed" of a statement.

Har lite problem med denna passage. Vad handlar den om? Den handlar om handlingar, definierade som ett slags kluster av transformationer som finns i samhället och som häftar vid kropparna som finns i samhället. Orden är mångtydiga, och därför måste man, om man vill förstå hur språket fungerar, skilja mellan aktiviteterna och affekterna som påverkar kropparna och handlingar, som endast är abstrakta uttryck. Och uttryck som inte ger upphov till några effekter är meningslösa för den som vill förstå språk så som det används, i handling. Bara det som händer, effekter och affekter, är meningsfulla att ägna uppmärksamhet åt.  

When Ducrot asks what an act consists of, he turns precisely to the juridical assemblage, taking the example of the judge's sentence that transforms the accused into a convict. In effect, what takes place beforehand (the crime of which someone is accused), and what takes place after (the carrying out of the penalty), are actions-passions affecting bodies (the body of the property, the body of the victim, the body of the convict, the body of the prison); but the transformation of the accused into a convict is a pure instantaneous act or incorporeal attribute that is the expressed of the judge's sentence.

Vad består en handling av? Det är processen som leder fram till ett resultat, aktioner, passioner och affektioner, samt kropparna som påverkas, betraktade som ett slags helhet eller ett assemblage, allt det som ger upphov till konsekvenserna som går att studera empiriskt. Transformationen av den anklagade, det som gör hen till en fånge i exemplet, är ett rent och ögonblickligt skifte av attribut. Det förändrar inte personen som döms, bara synen på denne och finns implicit i domen som uttalas av domaren. Viktigt att skilja på det som förändrar, det som förändras och det som är redundans i assemblaget. Ingen av delarna i sig är överflödig, och helheten kan bara förstås i sitt sammanhang.

Peace and war are states or interminglings of very different kinds of bodies, but the declaration of a general mobilization expresses an instantaneous and incorporeal transformation of bodies.

USA förklarar krig mot ... är en språklig akt som i ett slag förändrar synen på medborgarna i båda länderna, de är från och med nu fiender. Krigsförklaringen i sig är redundant, för det som räknas är effekterna den ger upphov till. Civilister förvandlas av orden till soldater och dessa tar till vapen som riktas mot fienden. Ordet i sig är meningslöst, för det är helheten av kroppar och affekter som ger upphov till konsekvenser. Transformationen från en tillstånd till ett annat är ögonblicklig och förvandlingen kan sägas föregå uttalandet av orden eller är samtidig.

Bodies have an age, they mature and grow old; but majority, retirement, any given age category, are incorporeal transformations that are immediately attributed to bodies in particular societies. "You are no longer a child": this statement concerns an incorporeal transformation, even if it applies to bodies and inserts itself into their actions and passions. The incorporeal transformation is recognizable by its instantaneousness, its immediacy, by the simultaneity of the statement expressing the transformation and the effect the transformation produces; that is why order-words are precisely dated, to the hour, minute, and second, and take effect the moment they are dated.

Order-word går att datera, till en exakt tidpunkt. Efter att de uttalats är allt förändrat. Gränsen mellan för och efter är distinkt. Kroppar har den egenheten att de växer, mognar och åldras. Plötsligt når man tidpunkten för pension och i ett slag är allt förändrat. Kroppen i sig är inte förändrad, men hur den uppfattas av omgivningen har förändrats. Och eftersom ingen människa är en ö kommer attributen som häftar och häftas vid en människa att påverka denne. Plötsligt uppnår forskaren professors status och då händer något, då får orden som uttalas av individen en helt annan tyngd. Detta är en egenhet som bara vissa ord har och dessa ord benämner Deleuze och Guattari order-words. Det är ord som i ett slag förändrar, ord som genom sin omedelbara effekt kan sägas vara redundanta. För att förstå dem krävs emellertid hela sammanhanget, tagna för sig är de bara ord, sammansättningar av bokstäver. Inte språk.

Love is an intermingling of bodies that can be represented by a heart with an arrow through it, by a union of souls, etc., but the declaration "I love you" expresses a noncorporeal attribute of bodies, the lover's as well as that of the loved one.

Jag älskar dig är ett ord som skapar och håller ihop ett sammanhang, en individ som sätter ord på sina känslor inför en annan individ. Kropparna påverkas av ordet, men ordet i sig är meningslöst utan dessa båda kroppar. Det betyder inget utanför situationen, har ingen egen verkan. Därför kan språket bara studeras i och genom sammanhangen vari de ingår och används, där och när de ger upphov till effekter. Plockas orden ut ur sina sammanhang är de bara ord, och språk består av väldigt mycket mer än bara kombinationer av ord. 

Eating bread and drinking wine are interminglings of bodies; communing with Christ is also an intermingling of bodies, properly spiritual bodies that are no less "real" for being spiritual. But the transformation of the body of the bread and the wine into the body and blood of Christ is the pure expressed of a statement attributed to the bodies.

Nattvarden, den katolska bör tilläggas, handlar om att uttala ord och när dessa uttalats förvandlas brödet och vinet, ögonblickligen. Det som var bröd blir för den troende Kristi kropp och vinet blir Kristi blod. Skriftet är ögonblickligt, det är ingen förvandlingsprocess det handlar om. Skiftet finns redan inbyggt i sammanhanget. Tänker här på Wittgensteins berömda ankhare, som är både en hare och en anka, samtidigt. Inte antingen eller. Den kan dock bara uppfattas som aningen en hare, eller en anka. Det är sammanhanget som bestämmer vad den ska vara, perspektivet den studeras från eller vem som har makten över vetandet. Det är transformationen som är det intressanta, dess ögonblicklighet. Därför är det ingen handling, utan något annat. Transformationen ger upphov till effekter, och den kan föregås av handlingar, men den är ingen handling i sig.

In an airplane hijacking, the threat of a hijacker brandishing a revolver is obviously an action; so is the execution of the hostages, if it occurs. But the transformation of the passengers into hostages, and of the plane-body into a prison-body, is an instantaneous incorporeal transformation, a "mass media act" in the sense in which the English speak of "speech acts."

Här har vi ett flygplan, fyllt av passagerare. Där finns en massa artefakter och materia, väskor och annat, samt en pistol. Och i samma stund som flygkaparen ställer sig upp och förkunnar att planet är kapat förvandlas sammanhanget. Flygresan har blivit en kaparsituation. Det är helheten som ger upphov till effekterna, och det är handlingarna som föregår förvandlingen som leder fram till ögonblicket, men transformationen är ögonblicklig. Transformationen är alltså ingen handling, men den påverkar ändå allt och alla.

The order-words or assemblages of enunciation in a given society (in short, the illocutionary) designate this instantaneous relation between statements and the incorporeal transformations or noncorporeal attributes they express.

Definitionen av ett order-word handlar om att förstå skillnaden mellan en handling och en transformationakt. Samma ord kan användas i många olika sammanhang, men det blir ett order-word bara i speciella sammanhang och i dessa är orden redundanta.

Det jag framförallt tar med mig från arbetet med denna passage i texten handlar om definitioner av sådant som inte går att definiera utanför sitt sammanhang. Orden som blir order-word i ett sammanhang behöver inte blir det i ett annat. Alltså behöver man se och beakta helheten för att kunna definiera delarna. Förståelsen för språk och kultur utgår från denna premiss. Och för att naturvetare och kulturvetare ska kunna mötas och utbyta erfarenheter för att bygga upp en gemensam förståelse krävs ömsesidig insikt om och respekt för denna fundamentala olikhet. Studier av språk är med andra ord oerhört mycket mer än bara forskning om bokstäver, ord, meningar och kommunikation. Språkfilosofi handlar också och lika mycket om effekter och konsekvenser av ord som används.