måndag 22 augusti 2011

Humes lag behöver uppmärksammas mer!


Filosofiska rummet. Lyssnade på det här i helgen. Ett gammalt program, om filosofen David Hume. Honom hade jag glömt. Vilken tänkare! Han är också uppsatt på läslistan. Tar tag i hans texter när jag är klar med Husserl. Eller klar, det blir man självklart inte med en filosof. Då vore det ingen filosof, som jag ser på saken i alla fall. Filosoferande blir man aldrig klar med, utom möjligen den dag då allt mänskligt liv stagnerar. Men det innebär samtidigt att mänskligheten vore död.

Färdig blir man alltså inte. Man kan och måste ständigt upptäcka filosoferna. Deras aktualitet förändras över tid, deras tankar talar till olika tider, olika behov. I en värld som förändras, förändras också uppfattningar om det som förr ansågs bra respektive dåligt. Därför måste man arbeta med texterna, göra dem till sina. Inte lägga sig platt för auktoriteterna. Utmanas av dem kan och bör man göra, men man har också ett ansvar att bjuda motstånd.

Det finns aldrig en enda, den rätta tolkningen av en filosofs texter. Bara olika sätt att använda tankarna. Filosofi tillhandahåller verktyg att tänka med hjälp av. Det så jag uppfattar filosofin, med inspiration från Deleuze. Han har för övrigt skrivit en text om Hume. Och jag när jag lyssnar på radioprogrammet förstår jag varför.

Hume talar om passioner (liksom Spinoza). Framförallt är han intresserad av orsak och verkan. Liksom Karl Popper är Hume kritisk mot induktiva ansatser som gör sig föreställningar om framtiden, utifrån vad som har hänt. Det är omöjligt menar Hume! Till den tanken återkommer jag ofta. Det omöjliga med att uttala sig säkert om framtiden. Det är central utgångspunkt för mitt tänkande. Det är en premiss som inte går att rucka på. Framtiden finns inte, och den bör man akta sig för att uttala sig om.

Speciellt om det handlar om människans framtid. Människor är tänkande och medvetna om sin egen existens. Människor har en inneboende benägenhet att söka svar på allehanda frågor som rör framtiden. Man vill veta. Då är det oerhört lätt att bli förförd av någon som säger sig veta. Speciellt om denne någon ståtar med akademiska titlar, eller hänvisar till snygga grafer. Det förrädiska med att uttala sig om framtiden är att det ofta blir som experterna hävdar. Men det kan lika gärna vara ett resultat av att många agerat i enlighet med dem de litar på. Mänsklighetens historia är fylld av självuppfyllande profetior.

David Hume har formulerat en lag. Den brukar i alla fall benämnas Humes lag, och den går i korthet ut på följande (För referens och lite utförligare förklaringar, se här).
"Humes lag" är en tes som hävdar att man aldrig kan härleda ett bör från ett är och bygger på tanken att det i en giltig slutledning inte finns något i slutsatsen som inte redan finns implicit i premisserna. Hume skriver: "I varje moralsystem som jag hittills påträffat, har jag alltid noterat att upphovsmannen under någon tid för ett vanligt resonemang, fastställer existensen av en Gud eller gör observationer om mänskliga angelägenheter, men så märker jag plötsligt att jag istället för de vanliga föreningsorden mellan satser, är och är inte, bara finner satser som är förenade med ett bör eller bör inte. Övergången är omärklig och likväl skickelsediger. Ty eftersom detta bör eller bör inte uttrycker ett nytt förhållande eller påstående, är det nödvändigt att detta iakttas och förklaras, och att man samtidigt anger skäl för det till synes helt orimliga, hur denna nya relation kan vara en slutledning från relationer av helt annan karaktär."
Som jag läser och förstår Humes skarpa iakttagelse handlar det om kritiskt tänkande, om att aldrig ta något för givet som uttalas av någon. Så fort man uppmanas att göra sig eller så, därför att, och detta motiveras med någon typ av fakta så handlar det i själva verket om en övertygelseakt. Det finns aldrig ett kausalt förhållande mellan är och bör. Ett exempel som användes i programmet för att förtydliga detta är följande. Påstående/fakta: Barn svälter på Afrikas horn (det går att bevisa empiriskt). Påstående/fakta: Sveriges ekonomi står, i förhållande till många andra ekonomier i västvärlden, stark (detta går också att belägga med hjälp av empiri). Av detta finns det dem som hävdar att Sverige självklart bör hjälpa barnen i Afrika. Jag är självklart benägen om att hålla med om detta. Men det handlar i så fall om en social överenskommelse, och det är en fråga som måste diskuteras innan hjälpen kan lastas på flygplanen. Beslutet att hjälpa följer inte automatiskt på insikten om att det finns barn som svälter och pengar.

På samma sätt går det aldrig att hänvisa till vetenskapliga fakta om man vill förändra samhället. Bara för att vetenskapen visar att det eller detta föreligger, betyder inte att man bör göra si eller så. Det är oerhört viktigt att denna distinktion föreligger. Som sagt, ett bör följer aldrig kausalt på ett är. Bara för att det, till exempel, går att belägga att det finns maktskillnader mellan könen, betyder inte att man måste göra något åt förhållandet.

Om man utgick från att fakta skall styra i alla lägen, då skulle man upphöja förnuftet till det högsta goda. Men ett samhälle uteslutande byggt på logik. En värld utan känslor, det är ingen mänsklig värld. Tänker på Spock, i den gamla TV-serien Star Treck. Han med de spetsiga öronen. Han som uteslutande styrs av logik, som saknar förmåga till känslor. En värld bestående bara av logiska robotar, det är ingen värld som jag vill leva i.

Människor styrs av passioner, av känslor. Låt os erkänna det. Låt oss öka medvetenheten om detta fundamentalt mänskliga faktum. Jag är övertygad om att det skulle leda till en bättre värd. Om det blir så kan jag följaktligen inte veta, men jag kan tro. Och jag kan argumentera för min sak.

Här hittar jag vidare ytterligare argument för kulturvetenskapens samhällsnytta. Kulturvetenskap är ett ämne där man odlar kompetenser som kan användas i arbetet med att utarbeta handlingsstrategier som kan hjälpa mänskligheten från att ta steget från är till bör. Det behövs analytisk förmåga, och ett utvecklat kritiskt tänkande för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Och ett steg i den riktningen går via medvetandegörandet av denna Humes lag.

Återkommer i frågan när jag har mer kött på benen.

1 kommentar:

Amo sa...

Amen!

Så bra skrivet!

/Amo