fredag 20 maj 2011

Pirates of the Caribbean, i nomadologisk belysning

Om begreppet Haecceity skriver Deleuze och Guattari följande
There is a mode of individuation very different from that of a person, subject, thing or substance. We reserve the name haecceity for it. A season, a winter, an hour, a date have a perfect individuality lacking nothing, even though this individuality is different from that of a thing or a subject. They are haecceities in the sense that they consist entirely of relations of movement and rest between molecules or particles, capacities to affect and be affected.
Det hjälper mig att förstå något som annars skulle framstå som fullkomligt obegripligt. Lanseringen av den senaste filmen i seren Pirates of the Caribbean, som SvDs recensent ger uselt betyg och som beskrivs med hjälp av epitetet soppa.

Vad det handlar om, det begreppet haecceity hjälper mig att förstå är att det som lanseras, det som realiseras är ett slags sammansättning som under en begränsad tid fungerar som en individ eller aktör, men som egentligen är ett sammanhållet fenomen som kan delas upp och vars beståndsdelar samtidigt kan kopplas samman med andra för att bilda andra sammansättningar.

Gör man det med filmen, ser den som en helhet bestående av delar vilka kopplas samman med andra delar för att bilda nya sammansättningar, då blir det begripligt. Går man i sin analys av filmen utanför bioduken, riktar man blicken bortom bilderna, ser man en stark och framgångsrik aktör med en imponerande förmåga att upprätta relationer, skapa affekt och främja rörelse. I SvD står att läsa:
Numera är, hur som helst, frågan ofta en helt annan, nämligen om filmen ifråga lever upp till den seriestripp eller det dataspel som utgör förlaga. Filmens omättliga aptit både på nytt innehåll och redan etablerade varumärken för att locka massorna till popcorndisken innebär att dieten ständigt utvidgas. Och i det här fallet handlar det, alltså, om en film som bygger på en åktur på Disneyland i Anaheim, Kalifornien.
Filmen Pirates of the Caribbean är som synes bara en mycket liten del av Haecceiteten med samma namn, och helheten är bara till ytterst ringa grad beroende av filmkritikernas synpunkter. Att den får en etta i betyg påverkar inte Haecceiteten nämnvärt. Den, helheten, lever sitt eget liv, finns och verkar i världen i mellanrummet mellan aktörerna som bygger den och mellan relationerna som skapas och upprätthålls av dessa. Pirates of the Caribbean finns och verkar med andra ord som en egen kraft i världen, med kapacitet att affekteras och att bli affekterad. Deleuze och Guattari skriver att,
It is the entire assemblage in its individuated aggregate that is a haecceity; it is this assemblage that is defined by a longitude and a latitude, by speeds and affects, independently of forms and subjects, which belong to another plane.
Varje entitet är unik, har sin haecceity. Varje helhet är uppbyggd av mindre delar. Och idag har filmen vuxit utöver bilderna som visas på vita duken, långt utanför. Och målet, eller ett av dem i alla fall, handlar som det står i recensionen om
de pengar som du har i din ficka och som Disney vill ha i sin ficka, det är så beklämmande uppenbart. Johnny Depp har multipla boenden och stora omkostnader, och det ska du finansiera mot att han sminkar sig småslampigt och rumlar omkring ett tag bland datoranimerade kulissbyggen.
Man kan välja olika förhållningssätt till detta. Antingen kritiserar man regissören, Jonny Depp, Hollywood, kapitalismen eller var man nu väljer att förlägga skulden, för att vara cynisk och profitorienterad. Eller också försöker man förstå fenomenet för att på det sättet kunna utvärdera det som händer, och undersöka konsekvenserna som det ger upphov till.

Jag väljer att det senare. Är trött på schablonmässig kritik av kapitalismen för att den bara är intresserad av att tjäna pengar. Det vet vi redan det har aldrig varit en hemlighet. Och det är ju inte det som är problemet, att pengar tjänas. Det är ju alla andra effekter som den typen av prioriteringar ger upphov till, som är problemet. Inte pengatjänandet i sig.

Begreppet Haecceity hjälper mig att se saken utifrån ett lite större perspektiv. Min förståelse för fenomenet Pirates of the Caribbean ökar när jag granskar det med hjälp av det tankeverktyget. Det gör det obegripliga lite mer begripligt.

Det är första steget på vägen till insikt om hur en annan värld skulle kunna vara möjlig. Det är inte svaret, inte ens början på ett svar. Men det är inledningen till det arbete som föregår processen som leder fram till en bättre mer långsiktigt hållbar värld.

Förmåga till kritiskt tänkande, det är det enda som behövs. Och uthållighet!

Inga kommentarer: